Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Häst 12 februari 2016

    Riskkapitalets intåg gav högre priser

    Priserna för veterinärvård av hästar har ökat kraftigt. I dag väljer många att ta sin häst direkt till klinik utan att först ta en veterinär till stallet, det visar ATL:s genomgång.

    Veterinärvården av hästar har blivit dyrare efter riskkapitalets intåg i branschen.
    Veterinärvården av hästar har blivit dyrare efter riskkapitalets intåg i branschen.

    ATL har gjort en rundringning bland de bolag som erbjuder försäkringar av hästar. Försäkringsbolagen anger samtliga att kostnaderna för veterinärvård har stigit och även frekvensen i antalet veterinärbesök har ökat markant.

    – Veterinärorganisationerna säger att priserna inte gått upp men samtidigt ser vi ju att priserna har ökat per behandling, per besök och också i frekvens, säger Anna Mörée, på Dina Försäkringar.

    På försäkringsbolaget Folksam ser man ett samband mellan prisökningen och etableringen av veterinärkedjorna Evidensia och Anicura som drivs av riskkapitalbolag.

    – Våra skadekostnader eskalerade i samband med att de här kedjorna etablerade sig, säger Jan Lindblom, marknadschef djur, på Folksam.



    – Djursjukhusen och de större klinikerna erbjuder en mer avancerad vård som också kostar mer och är en av anledningarna till att kostnaden för veterinärvård stiger, anser Pernilla Melander på Agria.

    Enklare åkommor

    Enligt Jan Lindblom på Folksam tar man allt oftare sin häst till klinik direkt även om det handlar om enklare åkommor som hade kunnat behandlas av veterinär på plats hemma i stallet. Och man tar också sin häst till veterinären allt oftare.

    – Frekvensen i antalet veterinärbesök har också ökat. De tre senaste åren har det varit en brant kurva uppåt, säger han.

    Många hästar som kommer till veterinärklinikerna har diffusa problem; de fungerar inte i ridningen eller vill inte hoppa till exempel. Detta föranleder klinikerna till att göra omfattande undersökningar.

    – Ofta kör man igång med hela batteriet med diagnostiska verktyg redan från början. Det är ridprov, longering, röntgen, ultraljud och blodprov. På det kan det även bli CT och MR. Även om det kan vara så att hästen blivit bra bara den fått vila ett par dagar, säger Anna Mörée.

    Svårt att ifrågasätta

    För hästägaren kan det vara svårt att ifrågasätta föreslagna åtgärder. Man är i ett underläge rent kunskapsmässigt gentemot veterinären och vill samtidigt att ens häst ska få bästa tänkbara vård.

    Anna Mörée vill inte gå med på att de omfattande undersökningarna alltid skulle vara ett sätt för klinikerna att tjäna pengar.

    – Ofta är det som står i journalen inte att hästen är halt utan att den inte fungerar i ridningen på olika sätt. Då kan det vara svårt för veterinären att veta var man ska börja leta. Är det en konkret hälta är det förstås lättare.

    Att man i dag använder såväl ridprov som longering som komplement till att springa upp med hästen rakt fram är en bra utveckling. Och kanske även nödvändig när det just är ridningen som är problemet.

    Måste ha kliniska symptom

    För många hästar kan det självklart bli aktuellt med återbesök och där menar Anna Mörée att det emellanåt blir ett för mycket.

    – Om man behöver ett återbesök är ju inte konstigt. Men om hästen då är fullt frisk och veterinären ändå vill boka in ytterligare ett återbesök då betalar vi inte ut någon ersättning. Hästen måste ha kliniska symtom för att vi ska betala ut ersättning.

    Fotnot: Datortomografi, kallat CT, är skiktröntgen och MR är förkortning för magnetröntgen.

     

    LÄS MER: Evidensia svarar på kritiken

    RELATERAT: 120 upprörda hästägare stödjer JO-anmälan

    Till toppen