Får inte. Ulf Persson vill kunna elda pelletspannan med hästpellets. Men det krävs en omfattande miljöprövning.Foto: Torbjörn Esping
Skitjobb. Rideleven Jennifer Högberg på Höglanda ridgymnasium fyller på containern med pelletsråvaran.Foto: Torbjörn Esping

Hästpellets stupar på byråkratin

KUNGSBACKA.

Att göra bränslepellets på hästgödsel är en god affär, men kräver omfattande tillståndsprövning eftersom gödseln klassas som avfall.

Annons

– För mig är det fullkomligt orimligt att hästskit ska betraktas som animalisk biprodukt, säger Ulf Persson, som driver projektet att göra hästpellets i Höglanda.

Blir en tillgång

Ridgymnasiet, vars stall med 60 boxar producerar en container med gödsel i veckan, är en del av det planerade Höglanda hästcenter, med djursjuk, travverksamhet och ett hästgårdsområde med hästar.

Tanken är att samla ihop gödseln som varken deponierna eller lantbrukaren vill ha och tillverka pellets som sedan säljs på bulk till små och stora kunder.

– Man kapar kostnaderna och kan på sikt vända gödseln till en liten tillgång.

Fungerade utmärkt

En kalkyl som bygger en produktion på 8 000 ton pellets ger en vinstmarginal efter skatter på över 30 procent de första fem åren.

Att tillverka pellets av hästgödsel ska inte var några större problem och de två ton hästpellets som importerades från Finland för proveldning brann bra.

– När man ställt om pannorna fungerar det utmärkt.

Kalkylen visar alltså på stor lönsamhet. Tekniken finns. Och visst brinner hästpellets. Men. Det är långt ifrån fritt fram att tillverka och elda pellets gjort på hästgödsel.

Krävs tillstånd

För enligt EU:s förordningar är naturgödsel en animalisk naturprodukt som klassas som avfall när det lämnar gården.

Både att tillverka pellets och att bränna pellets gjord på hästgödsel kräver särskilda tillstånd och övervakning. Vilket riskerar att fälla hela projektet.

– Det krävs en omfattande miljöprövning. Varenda panna som ska elda det här måste ha miljötillstånd. Förutom långtgående reningar ska man mäta och läsa av och hålla en väldig koll. Och det har lett till att det är tveksamt om vi går vidare, säger Ulf Persson.

Efter årsskiftet kan man ha ett samråd med Länsstyrelsen i Halland för att utreda vad som krävs, och kanske få hjälp att bearbeta myndigheterna för att hitta en framkomlig väg.

– Om länsstyrelsen tycker det är bra, då kunde man kanske få länsstyrelsens hjälp i diskussionerna med Jordbruksverket och Naturvårdsverket.

Genom att kommentera på ATL.nu så godkänner du våra regler.

Vi uppmanar till livlig debatt på vår sajt. För att hålla en bra nivå på debatten har vi dessa grundregler:

Kommentarer på ATL.nu ska följa svensk lag och god sed.
Håll dig till ämnet.
Visa respekt för övriga debattörer liksom för personer och företeelser som förekommer i artiklarna.
Vi tillåter inga anonyma kommentarer, du måste vara inloggad (läs mer här om hur du loggar in). Underteckna helst inlägg med både för- och efternamn samt gärna bostadsort. Artikelkommentarerna kan komma att publiceras i papperstidningen.
Du får inte utge dig för att vara annan existerande person.

Kommentarerna får inte:
- uppmana till brottslig verksamhet eller annat som strider mot svensk lag.
- innehålla förtal, förolämpningar, grovt språk eller svordomar, hotelser, skvaller, personliga påhopp eller andra trakasserier.
- innehålla våld eller pornografi, hets mot folkgrupp, rasistiska, främlingsfientliga, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap.
- användas för att sprida datorvirus eller annat som kan skada ATL eller andra.
- innebära intrång i immateriella rättigheter som upphovsrätt eller varumärke.
- innehålla kommersiella budskap och marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.

Vi tillåter inte heller kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om det inte är relevant. Innehåller kommentaren länkar måste de vara relevanta.

Redaktionen på ATL.nu följer debatten och förbehåller sig rätten att redigera och/eller ta bort olämpliga inlägg. Den som inte respekterar reglerna stängs av. Hittar du ett inlägg som du anser strider mot reglerna kan du påpeka det för redaktionen genom att anmäla inlägget (klicka på "Anmäl" i anslutning till inlägget).

Annons
Annons
Företagsguiden se alla annonser här

Senaste kommentarer

Annons

Tyck till

Varför åker du på maskinmässor? (Om flera alternativ stämmer, svara det som är viktigast för dig)

kommentera
HÄSTKRAFTER
Björkrikt. Området ska även i fortsättningen domineras av björk, men med större åldersvariation.Foto: Lasse Hejdenberg

Här återskapas gamla hagmarker

Hästar och manuellt arbete kommer till heders igen när Holmen skog återställer de gamla ängs- och betesmarkerna vid Norrsjön.

SAMVETE
Utsikt. För att hästarna ska trivas i skrittmaskinen kan de titta ut på ena sidan.

Skrittmaskin lönar sig

Med skrittmaskin på gården blir det dåliga samvetet mindre och personalen räcker bättre till, tycker Pia Levin.

AVEL
Irish cob-hingstar får nu visas upp på Svenska Hästavelsförbundets avelsvärderingar.

Irish cob tas upp i avelsförening

Jordbruksverket har godkänt Svenska Hästavelsförbundet som avelsorganisation för hästrasen irish cob.

SNABBHET
Det engelska fullblodet och galopphästen Applebite Gentlemen.

Snabbgen funnen

Forskare har nu funnit svaret på ursprunget till att engelska fullblod springer mycket snabbare och längre än andra hästraser.

MILJONHINGST
Der Designer är en hannoveranerhäst med härstamningen De Niro-Weltmeyer-Bolero.Foto: P.S.I. Gmbh

Dyrsåld hingst

Den femårige dressyrhingsten Der Designer såldes till Ryssland för 10 miljoner kronor när Flyingeaktuelle Paul Schockemöhle höll årlig auktion för sporthästar.

NÄRING
Näringsverksamhet med häst omfattar i Sverige 10 500 årsarbeten, fördelat på 24 100 personer.

Hästnäringen kartlagd

Ungefär en femtedel av landets cirka 360 000 hästar finns inom näringsverksamhet, enligt en rapport från Jordbruksverket.