Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 18 maj

    Myndigheternas inställning är förnedrande

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kommentar till Jordbruksverkets och Länsstyrelsens replik i ATL den 11 maj. Att myndighetspersoner försöker förklara att vi begått regelbrott känns meningslöst. Tanken med det öppna brevet var en helt annan och det verkar de flesta ha uppfattat när man läser kommentarerna i det otroliga gensvaret vi fått.

    För vår del är det nog kört då man som regel aldrig ändrar ett beslut hur orimligt det än må vara. Vi har ju överklagat men fått avslag. Det känns ändå bra att vi har fått belysa det orimliga i reglerna och det orimliga straffet för ett regelbrott. Dessutom har vi fått påvisa avsaknaden av sunt förnuft.

    Det känns inte rätt att en stor del av pengar från EU som är avsedda för jordbruksnäringen för att hålla nere livsmedelspriserna går till att avlöna kontrollanter som kan ägna hur mycket tid som helst åt att, som det känns, försöka hitta felaktigheter. Det känns som att de medel som ska hjälpa i stället används för att stjälpa.

    Naturligtvis är det bra att saker och ting kontrolleras men det ska inte vara så att man till varje pris måste hitta något. Som exempel kan vi nämna vad vi råkade ut för härom året. Vid en djurkontroll konstaterades att en av våra kor ”saknade öronmärke”. Det skulle kosta oss 25 000 kronor.

    I själva verket var kon så gammal så att den svarta färgen i märket hade nötts bort, men hon hade märken och stansningen syntes tydligt. Kontrollanten försökte då inte att tyda instansningen utan valde den enklaste vägen och rapporterade ”märke saknas”. Det kändes väldigt respektlöst.

    I en tidningsartikel kunde man läsa att kontrollanter, som man uttryckte det, kände sig hotade till liv och lem i sin myndighetsutövning. ”Vi är alltid två stycken, vi vänder bilen i färdriktningen och har gärna motorn igång för att snabbt kunna retirera”. Vilken förnedring av Sveriges bönder!

    Det känns mycket tungt att man som bonde ska ta tid från djurskötsel och växtodling för att försöka att föra en kamp mot en Goliat som har all den tid och alla de resurser som behövs. Om vi inte ska förlita oss på billig livsmedelsimport och en döende landsbygd så är det hög tid att agera.

    Per-Urban Gradin och Torbjörn Gradin

    Forsed och Högsta

    LÄS OCKSÅ: Myndigheterna tar död på företag och landsbygdLÄS OCKSÅ: Målet är att tillämpa reglerna konsekvent och korrekt

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen