Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 19 december 2017

    Märkligt beslut om skyddsjakt

    Generell skyddsjakt på kronvilt är fel metod.

    Bild 1/2
    Bild 2/2

    Från och med årsskiftet råder allmän jakt på kron- och dovkalv 9,5 månader om året. Det är vad den allmänna skyddsjakten på kalv i praktiken innebär.

    Med syftet att hindra skador, blir det 1 juli–15 april tillåtet att skjuta kalv vid växande gröda och skogsplanteringar (undantaget Skåne och Gotland) utan tillståndskrav från länsstyrelsen. Med andra ord får man skjuta överallt där hjortvilt brukar uppehålla sig.

    Det är inte tu tal om att dov- och kronvilt orsakar skador. Men det är stora skillnader mellan områden och det vore bättre med lokala lösningar än en generell åtgärd. Man önskar att regering och Naturvårdsverket förordade långsiktiga skadeförebyggande åtgärder, i stället för att låsa fast sig vid att problem ska lösas med bly.

    Det finns inget stöd för att skyddsjakten minskar skador. Faktum är att effekten kan bli motsatt. Kronviltets reaktion på dylik störning är att lämna skogen senare på kvällen och återvända tidigare på morgonen. De tillbringar då mer tid i täta skogsbestånd varpå skogsskadorna ökar.

    En möjlig motreaktion blir att de som värnar viltet ökar utfodringen för att hålla djuren inom gränserna och rädda livet på dem. En annan blir att kompensera för skyddsjakten genom att spara hindar. Då är risken att man överkompenserar och att stammen i stället ökar.

    Förutom det oetiska i att fälla nyfödda kalvar som är så små att det inte är lönt att ta vara på dem, så finns en risk att man senvinter och vår misstar högdräktiga hindar för fjolårskalvar.

    Beslutet är inkonsekvent då älg inte omfattas trots att det är älgen som nationellt skadar mest. Inte för att det hade varit en bra åtgärd för älg heller, men ändå.

    De som jagar genom att locka med utlagt foder i skogen kan göra det ända till mitten av april. Det nämns inget om att skyddsjakten inte får ske där det utfodras. Det är något som ett tillstånd från länsstyrelsen hade kunnat kräva. De som vill fälla fler djur än vad marken producerar gynnas.

    För skötselområden är det avgörande att kunna förutse avskjutning och ta hänsyn till vad som fällts. Nu försvåras detta. Den allmänna kalvjakten minskar också drivkraften att gå med i skötselområden.

    Beslutet präglas av inkonsekvens, otydlighet och en faktafrånvänd hållning. En grundlig konsekvensanalys saknas. Frågan är om det primära syftet verkligen är att minska skador? Snarare verkar man vilja luckra upp en modern och ordnad förvaltning och sträva tillbaka till 1800-talets rovdrift som ledde till havererade viltstammar.

    När förslaget kom 2015 möttes det av välgrundade motargument. Nu, efter två års tystnad, kommer utan förvarning ett pressmeddelande. Det kom samtidigt fler dåliga förslag 2015 som också mötte stort motstånd. Riskerar vi nu att när som helst få besked om förlängda jakttider eller om allmän jakt på kronvilt?

    Naturvårdsverkets kronviltutredning landade i att dagens kronhjortsskötselområden bör införlivas i samma system som älgförvaltningen. När får vi ett pressmeddelande om detta?

    Anders Jarnemo

    Skoglig doktor i viltekologi, Högskolan i Halmstad

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen