Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Debatt 9 december 2016

    Lantbrukarens unika roll

    Att som lantbrukare bli betraktad som en miljöförstörare i kontakt med myndigheter, är mentalt jobbigt.

    Anmälan av miljöfarlig verksamhet. Det är överskriften på de blanketter som användes när lantbrukare kommunicerar med kommunen, även om det gäller något som är positivt från miljösynpunkt. Det är mentalt rätt jobbigt att i kontakter med myndigheter alltid bli betraktad som någon som bidrar med miljöproblem.

    Jordbruk är både samspel med de naturliga ekosystemen och en påverkan på desamma, såväl positiv som negativ. Utan detta samspel och denna påverkan skulle vi inte överleva. Produktionen av livsmedel är den mest påtagliga ekosystemstjänsten som lantbrukarna ansvarar för.

    Begreppet ekosystemstjänst är nytt. Det definieras så gott som alltid som att det är nyttor som de naturliga ekosystemen levererar. Man kan lätt få intrycket att det är processer som sker oavsett om det är mänskliga aktörer inblandade.

    När våra förfäder var jägare och samlare överlevde man på det som naturens ekosystem kunde leverera utan påverkan. Skulle vi levt på samma sätt i dag i Sverige hade födotillgången räckt till cirka 40 000 personer. Lantbrukarnas produktion av såväl mat som energi till den mångdubbla mängden människor är exempel på att det är samspelet med de naturliga ekosystemen som möjliggör många viktiga ekosystemstjänster.



    Förutom mat och energi handlar det bland annat om att hålla jordarna bördiga, vattenreglering, om att gynna pollinerande insekter liksom att gynna naturliga fiender till skadedjur. Att lantbrukarna bidrar till att tydliggöra kulturspår och möjliggör rekreation och turism är också exempel på viktiga ekosystemtjänster.

    Växthusgasutsläppen är en av våra största utmaningar när det gäller miljöfrågor. Samtidigt får man inte tappa ansvaret för den globala livsmedelsförsörjningen. Det betonas i FNs klimatkonvention som ligger till grund för det lagligt bindande Kyotoprotokollet.

    All livsmedelsproduktion innebär större eller mindre växthusgasutsläpp. Det går inte att helt få bort dessa utsläpp. Men som lantbrukare har man stora möjligheter att minska företagets klimatpåverkan genom bland annat produktion av förnybar energi, klok markanvändning, hög resurseffektivitet och att öka kolbindningen.

    Allteftersom odlingssystem och djurhållning utvecklats har människan fortsatt att utnyttja de naturliga ekosystemen. Kunskaps- och teknikutveckling handlar inte bara om ökad produktion utan även om hänsyn och långsiktigt ansvarstagande. Dagens jordbruk skiljer sig stort från gårdagens. Miljöpåverkan är väldigt mycket mindre och medvetenheten stor om betydelsen av väl fungerande ekosystem.

    Förutsättningen för överlevnad, det vill säga en hållbar livsmedelsproduktion, måste uppmärksammas och värnas. Detsamma gäller tillgången till förnybar energi, bra miljö och ett landskap som uppfyller våra behov. Allt detta är i sin tur beroende av en rik biologisk mångfald och aktiva bönder i den unika roll de har för jordbrukets alla viktiga ekosystemstjänster.

    Inger Pehrson

    Landsbygdsnätverket

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen