Nytänkande ger fler djurbönder

- Min uppgift är att skapa en ny syn på skogsbruket, att det ska ses som en resurs för samhället.

Så sa Södras ordförande Christer Segerstéen vid föreningsstämman i går.

Det blir en tuff uppgift. Skogsbruket får sina slängar av Naturskyddsföreningen och Dagens Nyheter, till exempel. Enligt Christer Segerstéen har skogsbruket varit alldeles för försiktiga med att föra fram skogsbrukets värden. Det vill han ändra på genom fler möten. Ett problem, enligt Christer Segerstéen, är att för få människor går ut i skogen och "ser vad vi gör".

Men det är väl ett tveeggat svärd - begriper folk vad de ser? Det verkar var risk för att de bara ser elände, till exempel i form av hur det kan se ut på ett hygge efter avverkningen. En stämmodeltagare liknade det vid "en krigszon".

Visst, körskador är ett problem, och vi måste vara ödmjuka och lyssna också, sa Segerstéen.

Han hävdade dessutom att vi vid senaste valet fick en ny generation politiker som inte har grundkunskaperna i skogsbruket. Inte deras rådgivare eller. Vid kontakter med dem får man dra en grundkurs först. Tidigare kunde man gå på sakfrågan direkt, sa Christer Segerstéen.

Det låter lite oroväcaknde.

Sent omsider har det kommit till min kännedom att Roman von Buxhoeveden gått ur tiden. Han ringde mig då och då för att diskutera allt mellan himmel och jord, och han skrev ibland debattinlägg till ATL.

Det som kännetecknade Roman von Buxhoeveden var hans lust att blicka ut, att lära sig, att knyta kontakter och att sprida kunskap. Förmodligen hörde det ihop med hans bakgrund. Han föddes i Estland i en balttysk familj 1933, och uppväxten präglades av två hastiga uppbrott. 1939 tvingades tyskar fly från Baltikum efter Molotov-Ribbentroppakten och familjen hamnade i Polen. 1945, i slutskedet av kriget, fick han på nytt fly undan Röda armén västerut, nu in i Tyskland. Efter kriget sökte sig familjen till Sverige. Roman for till Kanada och arbetade inom lantbruket, och där fann han sin hustru Erika, som också är balttysk. Så småningom blev de lantbrukare på Söderslätt.

Roman intresserade sig för ny teknik. Dubbelmontage, tiltpackare, växelplog och direktsådd och annat som han snappat upp under sina resor kom tidigt i bruk på gården.

Roman och Erika startade resebyrån Kontakt över gränserna som arrangerade studieresor för lantbrukare. En passande verksamhet, med ett passande namn, för en som likt Roman von Buxhoeveden ständigt vill se, lära och dela med sig, och samarbeta över gränserna, på alla nivåer.

Med Roman von Buxhoeveden försvann ytterligare ett ögonvittne från ofärdstiderna på 1930- och 1940-talen. En person med egen erfarenhet av etnisk rensning. Sådant som kan ske i slutna samhällen där vi och dom-mentalitet göds. Att blicka ut och söka samarbeten råder bot på det. Precis som Roman von Buxhoeveden gjorde.