Annons

Åh vilken god ost!

Lilla Gäsene mejeriförening - 30 medlemmar - har monter på Elmia. Där säljs ost av före detta mjölkproducenten Ingvar Holgersson i Ljung. Hans gård, nu generationsskiftad, ligger tre kilometer till mejeriet i Gäsene. Många vlll provsmaka och genast därefter vill de köpa av Ingvar och hans kollega i montern.

Det är nämligen väldigt god ost. De har namn som Bondmoran (31 %, lagrad 12 månader), Sjuhäradsost (26 %, 7 månader) och Minimunk (31 %, 12 månader). Priserna är 80-100 kronor kilot.

Minimunk är min favorit. Tänk vad lagring gör för smaken. Eller om det är att osten är gjord av mjölk från kor från Änglagårdsbygd, som det står på en skylt i montern.

Lars Vernersson
Politisk redaktör ATL
Annons
Ledarbloggen
8:50 - fredag 24 oktober 2014

Åter på redaktionen efter två hektiska dagar på Elmia.

Landsbygdsminster Sven-Erik Bucht gjorde sitt första framträdande i bondekretsar genom att vandra runt på mäsan, hålla ett anförande och presentera budgeten i pressrummet för ett stort gäng journalister.

Det verkar vara rätt bra fart i karln. Han pratar en hel del. Men får han så mycket sagt? Det är rent omöjligt att få veta vad den så omtalade livsmedelsstrategin ska innehålla konkret. Det ska utredas med början nästa år. Och budgeten är mager på sådant som skulle lyfta svenskt jordbruks konkurrenskraft.

Nå, man ska inte kasta yxan i sjön, han ska förstås ha en chans att visa vad han går för.

"Utan mular och klövar blir det inte mycket landsbygd", konstaterade han, och det tyder ju på viss insikt.

På vägen ut från mässlokalen gjorde jag ett inköp hos Gäsene mejeriförening. Jag erinrade mig att jag köpte en makalöst god ost i den montern för tre år sedan. Minimunk, heter den. Lagrad och fet, och min favorit.

Lars Vernersson
Politisk redaktör ATL
Etiketter: Sven-Erik Bucht
Annons
16:19 - torsdag 23 oktober 2014

Karin Varverud på Energifabriken intygar att jag har hört rätt:

Jo, de tre gårdar i Östergötland som utgör basen i företaget Energifabriken går alla traktorer och maskiner på RME.

Tillverkarna av motorer vill inte alltid lämna garantier för att motorerna tål det. Men det borde de göra, anser Karin Varverud när jag besöker henne i montern på Elmia.

Energifabriken säljer RME, till åkerier bland annat, och föregår med gott exempel – företagets egna dieselfordon går på RME.

Det är ju bra att lantbrukets maskiner går på detta lantbrukets produkt.

Men partikelfilter, common rail-insprutning med mera skulle ju göra det omöjligt, funderar jag.

Karin säger att det går visst, se bara på bussar och lastbilar. Motorerna i dem har modifierats så det går. Och det behövs inte göras mycket. Skälet är att i de branscherna har det varit tryck från köparna, samma tryck har det kommit från entreprenadsidan och jordbruket.

Att man gör drivmedel av sådant som skulle kunna ätas är inget som ger Karin några sömnlösa nätter. Livsmedelsförsörjningen räcker ändå.

– Det finns två hot: klimatförändringarna och olönsamt jordbruk, säger hon.

Det låter riktigt. Och RME kan åtminstone i viss utsträckning bidra till lösningen på båda problemen.

Den som vill bekanta sig med hur man kan driva en gård fossilfritt kan titta på ATL Play och Måns Nilssons film om Energifabriken, se http://atlplay.nu/serier/den-moderna-bonden/driver-vanligt-lantbruk-pa-o...

Lars Vernersson
Politisk redaktör ATL
Etiketter: biodiesel
16:19 - onsdag 22 oktober 2014

Vinnarna i Lantmannens och Spannmålsodlarnas tävling Vetemästaren fick sina priser på Elmia.

Tävlingen gick ut på att ta hem så stor skörd höstvete som det bara gick denna odlingssäsong. 40 tävlande lag gjorde upp om det i provrutor på ett fält i Skåne.

Ett finländskt lag, Erik Perklén och Staffan Björkell med bistånd av den svenske rådgivaren Fredrik Bodin, tog hem segern med en hektarskörd om 15 218 kilo.

– Det var gasen i botten från start, sa Erik Perklén om taktiken.

De snålade inte på insatserna, alltså, vilket gav resultat.

Originellt nog är en av vinnarna i denna sprut- och gödselfest, Staffan Björkell, ekologisk odlare på sin 55-hektars gård i södra Finland.

Vad kan en konventionell odlare lära av en ekologisk?

– Preventionstänkandet, att ligga steget före. Om något går på tok i ekologisk odling kan man inte rätta till det, säger Staffan Björkell.

Och att tänka på växtföljden och förfruktens betydelse, tillägger han.

Omvänt, vad kan en ekoodlare lära av en konventionell odalre?

– Att även en ekoodlare måste sträva efter hög skörd. Det är där pengarna kommer in.

Lars Vernersson
Politisk redaktör ATL
Etiketter: Elmia, spannmål
15:58 - onsdag 22 oktober 2014

Bland det första jag gjorde på Elmia var att gå till ett litet föredrag om säker Arbetsmiljö Sverige.

Det är en alldeles ny förening som ska ta vid där LRF-projektet Säkert bondförnuft slutade 2013.

Det var subventionerat med pengar från landsbygdsprogrammet, vilket gjorde att rådgivningen och gårdsbesöken fick en prislapp som många tyckte var okej.

Nu är det dyrare. Men icke desto mindre – arbetsmiljöfrågorna är något som jordbruket inte kan komma undan. Det sker för många olyckor, och alla har ett ansvar att få ned talen.

Vilken är den sämsta reklamen för en näring? Förmodligen slår inget att folk dör i den.

Och apropå kostnaden – vad kostar det om en medarbetare eller driftsledaren själv, bonden, hamnar på lasarett?

Den nya föreningen erbjuder femtimmars komprimerad kurs på gården. Kravet är att alla medarbetare plus bonden ska vara med.

Se www.sakerarbetsmiljo.se. Gör det.

Lars Vernersson
Politisk redaktör ATL
Etiketter: olyckor
15:08 - onsdag 22 oktober 2014

Jag befinner mig på Elmia Lantbruk Maskin & Fält i Jönköping. Mässan börjar i dag och stänger på lördag.

Jag vet inte för vilken gång i ordningen. Mässan firar 40-årsjubileum den här gången, och jag har nog varit här hälften av gångerna.

Som barn fick jag följa med far någon eller några gånger, som ATL-medarbetare har det blivit en lång rad besök i tjänsten.

Det första gången som journalist vill jag minnas var den sista stora utomhusutställningen. På den tiden, fram till slutet av 1980-talet, ägde mässorna rum på sommaren, ute på det stora fältet bakom dagens mässhallar.

I början av 1990-talet ville maskinföretagen komma bort från den formen av stora, breda mässor av kostnadsskäl. De ville ha en smalare mässa för lantbruksproffsen. Då flyttade Elmia Lantbruk in i hallarna, och mycket möda lades på att hitta ett datum som skulle passa allt från skörd, höstbruk och inte minst älgjakt.

Det blev runt den 20 oktober.

Elmia är ett begrepp inom jordbruket, så det är tråkigt att höra att flera av de ledande leverantörerna av maskiner till jordbruket valt att hoppa över årets upplaga. Ett ecken på att det är dystert läge i jordbruket nu.

Förändringar väntar för Elmia, säger mässgeneralen Maria Lindsäth i ATL Play, men hon säger inte vilka.

Elmia utomhus blev ett smalare Elmia inomhus för proffsen, förmodligen dras ett varv till på veven. Maskiner ska visas i fält, för ett klientel av superproffs. Och ärligt talat, köpare till 30–40-fots tröskor finns inte fler än att de tre, fyra leverantörerna av sådan kan hålla reda på dem och bearbeta dem personligen.

Så kanske utomhus-Elmia kommer tillbaka, där folk får se maskinerna i arbete och till och med kan provköra.

Jag kommer att vara på plats, där också.

Lars Vernersson
Politisk redaktör ATL
Etiketter: Elmia

Bloggare

Lars Vernersson
Politisk redaktör

Bloggarkiv

down 2014

down 2013

down 2012

down 2011

Etiketter