Annons

Åh vilken god ost!

Lilla Gäsene mejeriförening - 30 medlemmar - har monter på Elmia. Där säljs ost av före detta mjölkproducenten Ingvar Holgersson i Ljung. Hans gård, nu generationsskiftad, ligger tre kilometer till mejeriet i Gäsene. Många vlll provsmaka och genast därefter vill de köpa av Ingvar och hans kollega i montern.

Det är nämligen väldigt god ost. De har namn som Bondmoran (31 %, lagrad 12 månader), Sjuhäradsost (26 %, 7 månader) och Minimunk (31 %, 12 månader). Priserna är 80-100 kronor kilot.

Minimunk är min favorit. Tänk vad lagring gör för smaken. Eller om det är att osten är gjord av mjölk från kor från Änglagårdsbygd, som det står på en skylt i montern.

Lars Vernersson
Politisk redaktör ATL
Annons
Ledarbloggen
16:29 - måndag 22 september 2014

Som om inte globalisering är svår nog att anpassa sig till kommer ytterligare en revolution: robotiseringen.

De senaste dagarna har jag stött på begreppet två gånger.

Tankesmedjan Fores ordnar den 1 oktober ett seminarium med titeln Robotsamhällets nya klyftor. Där ska det diskuteras hur automatisering och robotisering påverkar ojämlikheten i samhället.

Utvecklingen kan enligt Fores leda till att allt fler slås ut från arbetsmarknaden medan andra drar stor nytta av den och kan berika sig. Är den här utvecklingen positiv eller negativ? Ofrånkomlig? Bör och kan vi dämpa den?

Det är frågor Fores ställer. Ja, jag vet inte svaret.

I en debattartikel i Dagens Industri skriver svenskt Näringslivs vd Carola Lemne om denna digitala revolution:

”När jobb i dag försvinner är det alltmer sällan för att flytta till billigare länder, utan de försvinner som en följd av till exempel robotisering eller digitalisering. Vissa studier pekar på att nästan hälften av dagens jobb kan vara datoriserade inom ett par decennier."

Hon slår en passning till den kommande regeringen, som hon tycker ska rikta in sig på att skapa generellt goda förutsättningar:

”Politiker har inte förmåga att peka ut framtidens vinnare. Politiskt beslutade satsningar på särskilda branscher har sällan visat sig fungera. Varje jobb är viktigt, oavsett om det är i tjänstesektorn eller i industrin. Alla jobb behövs.”

Hänger Sverige med i den här utvecklingen? Räcker skolan till för det så att våra talanger kan utvecklas?

Arbetsmarknaden förefaller att i grunden omstöpas inom en nära framtid. Det är både oroande och spännande.

Lars Vernersson
Politisk redaktör ATL
Etiketter: Arbetsmarknad
Annons
16:46 - torsdag 18 september 2014

Stefan Löfven fick just i uppdrag att bilda regering. Det var ju inte oväntat, precis. Men han får det inte lätt i den parlamentariska röran.

Några andra som inte får det lätt är alla hans motsvarigheter i kommunerna. "SD-boom bryter blockgränserna", lyder en rubrik i Dagens Samhälle, en tidning som ges ut av organisationen Sveriges Kommuner och Landsting.

I den summeras valutslaget: i 38 kommuner har allianspartierna majoritet, i 57 har de rödgröna majoritet och i hela 195 kommuner har inget av blocken fått egen majoritet. SD blir absoluta vågmästare i 56 av dem.

Kommunvalen verkar ha inneburit konvulsioner på många håll. Hela Sveriges favoritvänsterpartist, Stig Henriksson i Fagersta, som styrt kommunen med egen majoritet de tre senaste mandatperioderna (!) fick se sitt parti förlora 26,2 procent!

Det framgår över Dagens Samhälles lista över förlorarna i kommunvalet. Allra största förlorare är S i Dorotea, minus 26,3 procent. Över huvud taget är S överrepresenterat i den tio i topp-listan, bara två andra partier finns med på den:

M i Hörby intar en en föga hedrande fjärdeplats med ett tapp på drygt 20 procent, och C som tappade drygt 15 procent i Sunne, vilket ger tiondeplatsen.

I Hörby har det bråkats inom M till den grad at M-kommunalrådet röstade på MP (!) i kommunvalet, och då förstår man ju att det är illa.

En annan intressant lista i Dagens Samhälle är tio i topp-kommuner med störst skillnad mellan val till kommunen respektive riksdagen.

Här toppar KD i Markaryd: 7,5 procent av Markarydsborna röstade på KD i riksdagsvalet men inte mindre än 45,1 röstade på KD i kommunvalet. En skillnad på 37,6 procent!

Tvåa där är V i Degerfors, skilnad 34,2 procent, och trea C i Mönsterås, 31,3 procents skillnad.

Lars Vernersson
Politisk redaktör ATL
Etiketter: Politik
11:34 - onsdag 17 september 2014

I morgon äger en märklig folkomröstning rum: om Skottland ska bli självständigt eller stanna kvar i Storbritannien.

Eller i UK, det förenade kungariket, som det väl egentligen heter.

Märklig mest för att jag inte har satt mig in i saken särskilt noga. Vem har utlyst folkomröstningen? Vilken status har den, beslutande eller rådgivande?

Det förstnämnda, antar jag, eftersom jag läser i Dagens Industri att om resultatet blir ja till självständighet ”rivstartar förhandlingarna om hur till exempel statsskuld och oljetillgångar ska delas upp”.

Vem har förhandlingsmandatet för Skottland?

Nå, teknikaliteterna finns det säkert svar på. Svårare att besvara är frågan varför lusten att bryta sig ut är så stor. Sådana strävanden finns ju inte bara i Skottland. Till och med i Skåne dyker ju det då och då upp entusiaster som vittnar om hur hemskt det är att lyda under Stockholm och inte under Köpenhamn.

Nationalister verkar vara bra på att odla gamla oförrätter alternativt gamla drömmar om storhet.

Eftersom det är så jämnt i opinionsmätningarna kan det gå hur som helst för Skottland. Bara en sak är säker: på fredag är hälften av dem som röstade besvikna. Det är ingen bra utgångspunkt för ett nytt, självständigt land.

Inte heller om Skottland blir kvar i UK är det särskilt bra med.

Om det blir ja till delning kan det få följder för EU. Det finns i UK en motvilja mot EU och premiärministern är inte främmande för folkomröstning om UK ska lämna EU. Utan Skottland blir det mer troligt att det blir ja till utträde där också. Det skulle få konsekvenser för Sverige.

För en utomstående som jag förefaller det som om det inte direkt går någon nöd på skottarna i dag. De är inte diskriminerade, tvärtom har de redan ett långtgående självstyre.

Med tanke på det och vilka enorma svårigheter som själva delningen innebär frågar man sig som utomstående om självständighet verkligen är värt besväret?

Är glädjen att möta en osäker framtid på egna ben verkligen så berusande?

Som sagt, märkligt är det.

Lars Vernersson
Politisk redaktör ATL
Etiketter: Storbritannien
15:05 - måndag 15 september 2014

Alliansregeringens saga är all och Fredrik Reinfeldt avgår som statsminister och så småningom även som partiledare.

Det kan man beklaga. Fredrik Reinfeldt har gjort en stor gärning som partiledare för Moderaterna och som statsminister. Att skapa och hålla ihop alliansen, och att framgångsrikt leda Sverige genom en tid av finanskris och lågkonjunkter som svårt sargat så många länder är en prestation.

Trots vad de rödgröna upprepar om massarbetslöshet måste man ge regeringen ett erkännande. 300 000 fler har ett jobb att gå till än när Socialdemokraterna lämnade ifrån sig regeringsmakten 2006.

Att sedan näringslivet inte har kunnat suga upp den stora ökningen av arbetssökande är en annan sak. Det tar tid att hantera. Det är ju inte så att arbetslösheten ökar på grund av vanskötsel av landet som leder till att fabriker säger upp folk.

Två saker är värda att minnas när alliansens eftermäle ska tecknas.

För det första är det just maktskiftet. Inte bara en mandatperiod utan två fick Socialdemokraterna stå vid sidan av makten. Det fick dem att inse att de inte regerar enligt naturlag.

Även Socialdemokraterna måste stanna upp och fråga sig varför folk inte röstar på dem. Det är nyttigt för ett allt mer maktfullkomligt parti.

Det andra är alliansregeringens utvidgade uppdrag till Forum för levande historia: att informera även om kommunismens brott.

Denna myndighet skapades av regeringen Persson för att informera om Förintelsen och nazismen. Inget fel i det naturligtvis, men varför inskränka verksamheten till en enda våldsideologi? Vänsterpartiet utgjorde stödparti på den tiden och därmed var det väl inte opportunt med något mer än nazismen.

För är det något som behövs är det upplysning om 1900-talets totalitära ideologier. Det är lika obegripligt som bedrövligt att dessa, kommunism och nazism, som så övertydligt bevisat sin oduglighet ännu i Sverige 2014 har anhängare.

Det om något är ett underbetyg till skolundervisningen.

Lars Vernersson
Politisk redaktör ATL
Etiketter: Politik
14:10 - måndag 15 september 2014

Supervalårets höjdpunkt blev en västgötaklimax. Ingen kan vara nöjd utom Sverigedemokraterna.

Vi har nu ett knippe partier på mellan 4 och 10 procent samt M på drygt 20 och S på runt 30. Dessutom SD på en bit över 10.

Möjligen kan också opinionsinstituten kalla sig för vinnare. Moderaternas tapp och Sverigedemokraternas uppgång var ju aviserade.

Centerpartiet anses vara lite åt vinnarhållet eftersom det ökade på slutet. Men från en väldigt låg nivå, under spärren i några opinionsundersökningar för inte så länge sedan.

MP lyckades storslaget i EU-valet i våras, men i riksdagsvalet blev det nedåt 0,4 procentenheter sedan förra valet. Och där fick opinionsinstituten fel, MP har legat högre i mätningarna. Får lite förlorarstämpel på grund av alltför höga förväntningar.

Är S vinnare eller förlorare? Vinnare för att partiledaren får bilda regering, förlorare för att S också hade hopp om högre röstetal.

Man kan också notera att ingen ”game changer”, eller ”X-faktor” påverkade valutgången, alltså någon oväntad och skandalartad händelse. FOI:s affärer med Kina trodde jag skulle bli det, men den historien tonade ut.

Man avundas inte de partiledare och toppolitiker som plötsligt ska ta avstånd från sina benhårda valrörelseparoller och börja jämka och kompromissa under parollen ”man måste ta ansvar för Sverige”.

Jo, men hur många tänker att det är att svika det man lovat? Göder detta politikerförakt?

Risken finns, men så är det numera i Sverige. Man röstar på ett parti och får en koalition. Vinner demokratin på det?

Lars Vernersson
Politisk redaktör ATL
Etiketter: Politik

Bloggare

Lars Vernersson
Politisk redaktör

Bloggarkiv

down 2014

down 2013

down 2012

down 2011

Etiketter