När ett företag som omsätter 38 miljarder kronor får nya ledare brukar det skrivas en hel del om det i affärspressen. När nu Lantmännen får ny vd och ordförande märks inte det mycket. Fast det är klart, Lantmännen finns inte på börsen och de nya är rekryterade från respektive vice-post, så det kanske är förklarligt att medierna ligger lågt.
För Lantmännens medlemmar är det dock en stor sak. Per Olof Nyman, vd, och Bengt-Olov Gunnarson, utsedd till ordförande vid stämman i går, har att kämpa med klent resultat i två av fyra divisioner (Energi och Livsmedel) och att bättra på den mest bondenära divisionen, Lantbruk, som de senaste åren blivit lite skamfilad. På stämman ägnade sig chefspersonerna åt lite klädsam självkritik.
Lantmännen är en stor, kooperativ spelare med egna industrier och verksamheter i flera länder. Som Arla och Södra. För Lantmännens förre ordförande, Thomas Bodén, har det varit en hjärtefråga att utveckla Lantmännen i det kooperativa spåret. Inte sällan har han fått försvara sin linje eftersom det finns de som tycker att lantbrukskooperationen har passerat bäst före-datum.
Thomas Bodén är nöjd med att Lantmännen, likt pionjären Södra, har infört handel med emissionsinsatser. Det är ett sätt för medlemmen att få del i de värden som byggts upp i koncernen genom åren. Det är lite av kooperationens akilleshäl, att föreningen blir stor och mäktig medan bonden, eller om man så vill ägaren, inte kommer åt värdena om man inte kan handla med den bit man äger.
Intressant är också att kooperationsdebatten är levande i Lantmännen. Vid stämman antogs en motion om att Lantmännen ska verka för att bättra på "kunskaperna om varför vi en gång gick ihop och startade det kooperativa samarbetet" och utreda vilka möjligheter det har i framtiden. Jag hoppas att de nya ledaran håller liv i den debatten och visar att en koopeation i takt med tiden har många möjligheter.
