Annons

Vardag på gården

Nej nu har det varit en rejäl bloggsvacka här längst i norr. Jag fick inte ens till en julhälsning till er som läser bloggen. Skärpning Larsson! Hursomhelst hoppas jag att ni har haft en lugn och skön helg! Vi har haft det minst sagt fullt upp, både med firande och jobb. God mat i överflöd, trevlig tomte med fina julklappar och en hel del mys. Parisarna och Jenny från Stockholm har varit här och tack och lov regnade inte all snö bort innan de kom. I ladugården har det varit mindre mysigt. Kommunikationsproblemen mellan pc:n och roboten fortsatte och stopplarmen blev allt frekventare. Särskilt jobbigt var det på nätterna. Vi hade hit serviceteknikern två gånger veckan innan jul, men det blev ingen ordning på det. Natten till tisdag kulminerade allt med en total krasch. Bonden hade jouren och sprang omkring i långkalsonger i ladugården. Tack och lov var det vardag så Birger kom vid femtiden på morgonen. Jag är väldigt glad att vi har möjligheten att mjölka på bås och det utnyttjade vi nu på allvar för andra gången sedan vi satte in roboten. Jag vet inte hur man klarar sig utan ett reservsystem när sådant här inträffar. Det kan varken vara bra för folk eller fä. Serviceteknikern kom efter några timmar och tack vare honom och en erfaren bakjour fick vi igång roboten vid fyratiden på eftermiddagen (!). Då hade vi kontinuerligt mjölkat korna så det gick ingen nöd på dem. Vi tappade inte heller mjölk, trots haveriet. Pust och stön, nu är roboten i god form och korna jobbar på riktigt bra.
Linnea på Persöfjärden
Persöfjärden
Annons
Bondebloggen
1:40 - torsdag 18 september 2014

Kanske borde man skriva något smart om hur kommande regering bör se ut och flascha hur påläst och införstådd man är. Nu är det så att jag inte är riktigt så påläst som jag skulle önska och därför inte känner mig tillräckligt självsäker för att bräka alltför högt om hur slipstenen Sverige ska dras. I alla fall inte hos vår största branschtidning.  

Däremot kan jag berätta vad jag tycker och tänker här och nu. Ur ett rent personligt perspektiv.

Jag tycker att höger och vänster i politiken är lite mer komplicerat än vad vissa vill göra det till. Lantbrukare, åkare, maskinentreprenörer och andra småföretagare runt om i Sverige är så klart oftast högerinriktade. Jag med. Självklart sympatiserar man med partier som vill belöna de som jobbar och som vill gynna företagande.

Men. Och det här säger jag varenda gång det pratas politik. Förbannat tröttsamt.

Men.
Jag är å ena sidan företagare men å andra sidan faktiskt också låginkomsttagare.
Därför blir det lite kaos på min palett. 
Jag lever min dröm och jag tycker om att jobba hårt och utveckla vårt företag. Jag får enormt mycket tillbaka i mitt yrkesliv och vi klarar oss och lever någorlunda tryggt. Men ändå. Faktum kvarstår: Om jag sa att jag har en hög inkomst skulle jag ljuga. 

Därför är jag enormt tacksam för att jag lever och arbetar i ett land som har sjukvård, skola, äldrevård, infrastruktur och allt annat som vi hjälps åt att bygga upp och som vi alla får nyttja. Mina barn har samma chanser som andra att bli läkare och advokater även om jag inte har hundratusentals kronor undanstoppat åt dem. De får vård när de blir sjuka och de har samma grundläggande rättigheter som andra barn vars föräldrar har en bättre ekonomi.
Dessutom sympatiserar jag med andra. Med människor som av olika anledningar har det svårare än mig.
Med bakgrund av detta kan jag faktiskt inte vara alltför borgerlig i min inställning. Höger i mitt företagande men fan ganska vänster privat kan jag säga.

Jag tycker att Sverige är ett bra land och jag betalar gärna skatt om jag får möjlighet att tjäna på det jag arbetar med. 

Därför undrar jag om det inte skulla vara vettigt att ha ett mittenparti som står för att vara just ett mittenparti? Inte främst ett Alliansen-parti. Ett parti som kan gynna tillväxt och premiera arbete och utveckling men samtidigt visa förståelse för att många företagare är väldigt beroende av en god allmän välfärd och goda gemensamma skyddsnät. 

Spontant känner jag just nu att Annie Lööf borde ta sig en titt på vilka som är hennes väljare egentligen. Hur ser deras ekomomi och livssituationer ut och vilka behov har de, arbetsmässigt och privat? Om man får en chans att som borgerligt parti komma in i en röd regering bör man kanske se det som en möjlighet att verka för sina väljare? Mer till än från och så vidare.  

Det är väl ett dilemma för partiet givetvis, nu när Lööf är Allliansens starkaste namn och Sverigedemokraterna kan ställa till det i stort sett hur som helst. Men ändå. Jag tror nog att Centern skulle kunna bli en bra motvikt i en Löfvenregering och framför allt en bromskloss för Miljöpartiet som definitivt är det allra farligaste partiet för oss som verkar inom bland annat lantbruk, skog och transport. 

Jag röstade på Centern i söndags. För att jag står där, nästan i mitten. Jag är inte röd men jag har inte råd att skrika mig helt blå.  

Elin på Nysäter Lantbruk
Etiketter: Nysäter Lantbruk
Annons
18:47 - måndag 15 september 2014

Så här dagen efter valet är det en märklig känsla. Först och främst tänker jag på Sverigedemokraternas stora framgång. Jag har svårt att förstå siffran 13 procent. Jag har ännu svårare att förstå att partiet fick 14 procent i min valkrets som innefattar byarna häromkring. Hur är det möjligt? Ett parti som lovar enkla och snabba lösningar, guld och gröna skogar och ställer välfärden mot invandringen. Det är så simpelt, mörkt och utan substans. Sverigedemokraterna har lyckats ge svaren folk vill ha, utan att behöva ta ansvar. De lever i en enkel värld och målar upp ett Sverige där slopad invandring leder till välfärd. När det är precis tvärtom. Nu måste våra politiker, journalister och lobbyorganisationer möta dem i debatterna och prata politik inom alla områden. Dra ner byxorna på dem och visa att det är ett brunt luftslott, som Annie Lööf så bra konstaterade i en valdebatt.

Jag känner mig också oroad för valresultatet i övrigt. Jag inser att vår näring är enkel att ”offra” för socialdemokraterna vid ett samarbete. Vi behöver stärkt konkurrenskraft och inte tvärtom. Vi behöver också en stark svensk ekonomi och fortsatt låga räntor. Jag kanske inte ska vara pessimistisk, men det är svårt att låta bli. Trösten är väl att vi inget vet ännu och det finns ju flera olika scenarier som kan inträffa. Jag kan inte påverka det och väljer att fokusera på det som går att göra något åt här på gården.

 

Linnea på Persöfjärden
Persöfjärden
Etiketter: Persöfjärden
2:00 - måndag 15 september 2014

Regeringsskifte. Nya spelregler och nya, tuffa utmaningar att vänta. 

Vi firade valdagen med oxfilé. Barnen ordnade restaurang och bjöd in mormor och morfar. Vi firade att vi lever i ett demokratiskt land och att vi har allmän rösträtt.

Som vi alla vet har svenskar före oss slagits för denna rättighet för bara några generationer sedan. Folk ute i världen kämpar och  dör för en demokrati som vi tar för given. Därför är det märkligt att så många kan missbruka den så hårt. Att så många svenskar kan gå till valurnorna med sitt missnöje och utan en tanke på konsekvenserna rösta för ett parti som Sverigedemokraterna.

Idag fick vi kvittot på att den strategi som använts hittils inte fungerar. Att ignorera och utestänga ett parti, hur uppåt väggarna galna och skrämmande idéer de än har, är uppenbarligen inte rätt väg att gå. Nu är det dags att prova något nytt.  Vi måste våga ta diskussionen, om inte annat i demokratins namn. Ett folkvalt parti, vårt numer tredje största, måste få ta plats och visa vilka de är. De måste ställas till svars för allt de står för och allt de lovar. Inte ignoreras och därmed ges fritt spelrum och martystämpel.

Jag hoppas att övriga partier, oavsett färg, samt LRF, tar sig en funderare på hur de ska agera nu. Tydligare än så här kan det inte bli. Att vända ryggen till är inte rätt väg att gå. Efter i kväll är jag helt övertygad om att vi måste ta debatten och möta SD. Att inte göra det är att smita från ansvar. Många av Sverigedemokraternas väljare uppges vara landsbygdsbor med ett generellt lågt politiskt förtroende. Kan det vara så att kvällens valutgång till viss del är priset vi får betala för att landsbygdens frågor inte prioriterats tillräckligt i politiken? Att möjligheten att bo och verka på landet inte värderats tillräckligt högt under lång tid? 

Elin på Nysäter Lantbruk
Etiketter: Nysäter Lantbruk
21:33 - söndag 14 september 2014
Nu är vårt eget, 45 ha vete och 22 ha raps, i backen. Denna gång spikrakt, med nya gps-styrningen. Nu återstår bara ett par dagars sådd åt en granne. Ikväll följer vi valvakan lite från och till. Än ser det inte ut som det lutar åt det håll vi vill. Håller tummarna..
Sara & Calle på Jussberg
Jussberg
Etiketter: Jussberg
11:20 - lördag 13 september 2014

Igår var hemkörning av rundbalar med på att-göra-listan. Philip körde ensilagebalar från Sundom och jag och pappa hämtade hem halmbalar. Vilket terapijobb det är! Hursomhelst känns det himla bra att förråden är fyllda, även med fin halm. Nu har vi så det räcker och blir över till kor som ska sinläggas och kalvboxar.

Igårkväll hade vi ett vackert norrsken och inatt har det varit första frostnatten. Lite tidigt tycker jag. Förhoppningsvis blir det en lång och lagom torr höst så att vi hinner med allt som ska göras. Minusgraderna får hålla sig borta ett tag så att vattnet inte fryser hos djuren som fortfarande går på bete. De har det fantastiskt fint när det är så här lagom svalt och torrt.

Linnea på Persöfjärden
Persöfjärden
Etiketter: Persöfjärden

Bloggare

Elin på Nysäter Lantbruk
Nysäter Lantbruk väster om Sundsvall drivs av Elin och Daniel Bergström. Gården ägdes förr av Daniels morföräldrar och nu föder familjen upp mjölkrastjurar till slakt och håller ungefär 250 djur. Gården brukar cirka 160 hektar mark, och odlar framför allt korn och vallfoder. De bedriver även entreprenadverksamhet med bland annat vallskördemaskiner.
Linnea på Persöfjärden
På Persöfjärdens Lantbruk har det nyligen genomförts ett generationsskifte och Linnea Larsson har tagit över gården efter sina föräldrar. På gården finns 80 mjölkkor och odlingen består av 110 hektar vall och 30 hektar spannmål. Skogen omfattar cirka 250 hektar.
Sara & Calle på Jussberg
Sara är lantmästare, arbetar med ekologiska höns på en granngård. Calle, också lantmästare, är heltidsbonde och fjärde generationens Fredriksson som brukar jorden på gården Jussberg. I familjen finns också barnen Sigrid och Ebbe. Gårdens 240 ha drivs ekologiskt och utöver spannmålsodling, vallar och betesmark finns ca 55 dikor, 50-talet ungdjur och 190 ha skog.

Bloggarkiv

down 2014

down 2013

down 2012

down 2011

down 2010

down 2009

down 2008

down 2007

down 2006