Annons

Persöfjärden 3 maj: Slakt och kurs

Det har varit mycket sol den senaste veckan, men kraftiga vindar gör att det känns kallt i luften. Maj inleddes med 5 till 10 plusgrader. Vi har fått en del regn som snabbat på upptiningen. Marken är bar och nu väntar vi på lite grönska. Det har torkat upp otroligt bra, även på nyodlingen som täckdikats nyligen.

Vi har släppt ut 15 dräktiga kvigor i en rastfålla och det dröjer nog inte så länge innan vi kan flytta ut dem på större område. Det är skönt att få mer plats i ladugården och nödvändigt eftersom byggarna kommer om drygt en vecka. Vi har fortfarande ett gäng kvigor bakom ladugården och de ska också släppas ut på naturlig mark. Några av dem ska dräktighetsundersökas först. Eftersom vi har släppt ut djur har vi även kunnat flytta om bland småkalvarna och nu är endast en kalvningsbox ockuperad med smått. Det är dock tjurkalvar som vi hoppas bli av med inom kort. En av de gamla kalvningsboxarna ska rivas inför bygget och ge plats åt spädkalvboxar. Det blir en av veckans sysslor.

I måndags var det dags för hemslakt. Det är långt mellan gångerna och frysboxarna hinner bli tomma. Vi har inte haft någon lämplig kviga och det är ju positivt på sitt sätt. Nu hade vi dock en som inte blev dräktig. Tyvärr. Det var en av mina kvigaffärer som inte blev så lyckad.

Bonden kommer att hinna med en kursdag även den här korta veckan. Det är sista träffen i "Framtidens mjölkföretagare" och temat är företagsamhet och lönsamhet. Jakob Söderberg, Svensk Mjölk, och en ekonomirådgivare från LRF Konsult ska hålla i dagen. Sedan är det slutkursat för bonden, i alla fall för ett tag framåt.
Linnea på Persöfjärden
Persöfjärden
Annons
Bondebloggen
22:25 - tisdag 25 november 2014

Vi fick ett inlägg på vår nya hemsida för flera veckor sedan. Jag blev jättestressad av att jag inte sett det och svarat! Det hade helt enkelt gått mig förbi. Därför kommer här ett svar till A och J som arrenderar en gård och är sugna på att börja med jordbruk. De ville veta lite om vår resa och vad man kan tänka på i starten.

Till att börja med vill jag gratulera er till att ni fått möjlighet att arrendera en gård. Här uppe där vi bor är det inte så vanligt men det är ju ett ypperligt sätt att kunna starta upp en verksamhet innan man tar steget och köper en fastighet. Jag hoppas att ni kan få lite inspiration av mig. Kanske får vi höra från någon annan bonde sedan också. Min mejlbox är öppen!

Vi började 1998 på Dannes morföräldrars gård som då var tom på djur. Tidigare hade det funnits mjölkproduktion i liten skala och på slutet några köttdjur. Vi valde att satsa på lösgående djur på ströbädd direkt eftersom det fanns en plåtlada på gården som kunde byggas om till lösdriftsboxar. De första djuren var sex tjurkalvar från Uppsala och från dem ökade vi produktionen succesivt utifrån vad vi hade råd med. Vi hade vanliga jobb vid sidan av under många år, efter att jag gått ut gymnasiet förstås, men målet var att leva av gården.
Vi byggde nya stall undan för undan och byggde om de gamla. Det som var bra med att öka stegvis var att vi inte behövde stora lån den första tiden. Vi levde billigt, jobbade ihop pengar och byggde därefter. Den stegvisa starten gav även utrymme för oss att hinna lära oss mer om vad vi sysslade med innan produktionen växte sig för stor.
Idag kan jag se hur vi med facit i hand kunde ha gjort väldigt mycket annorlunda och kanske nått våra delmål tidigare och med färre omvägar. Samtidigt kan man aldrig veta även om man ibland tänkt att man skulle ha byggt stort direkt. Vi har många byggnader och har fått göra om dem vartefter att behoven ändrats när produktionen växt och det har givetvis medfört kostnader. Men samtidigt, vi hade varken pengarna, livserfarenheten eller kunskapen just då så det hade nog inte varit någon bättre lösning i verkligheten.

2010 byggde vi Hangarn som sedan byggdes ut 2013 Det är en större byggnad för 180 djur och vi har nu totalt ca 350 tjurar på gården. Hangarn var en stor investering men helt klart en av de smartaste. Många djur under samma tak och mycket funktionellt inredd.

Jag skulle kunna skriva hur långt som helst här men summa summarum så är vi glada över den resa vi gjort. Vi har skapat egna lösningar och gjort egna misstag. Och vi har nått målet att båda två ska kunna jobba på gården.

Några konkreta tips inför starten kan vara att verkligen skaffa sig kunskap om den produktion man ska inleda. Det finns människor som tror att det är väldigt enkelt att producera kött. Att uppfödning av tjurar handlar om att ställa in en rundbal till ett gäng djur och gå iväg och göra något annat medan de växer.
Djurhälsa, växtodling, foder, myndighetskontakter och företagande är bitar som ska tas på största allvar och helst inte bara plockas upp på vägen. Jag tror att man har mycket att vinna på att verkligen söka kunskap aktivt redan innan man börjar och att hela tiden förkovra sig.

Att vara två som vill samma sak tror jag också är en fördel. Det är mycket enklare om båda parter i ett förhållande är aktiva och delar det vackra och det besvärliga. Särskilt i starten och under intensiva perioder där annat måste stå tillbaka för gårdens skull.

Sen är det ju det där med inriktning. Kan man nischa sig på tex ekologiskt eller naturbeten? Kanske sälja kött själv etc? Går det i så fall att få betalt för det där extra? Om inte så ska man inte göra det!

En annan bra sak är att investera i rådgivning. Jag önskar att vi hade tagit emot riktigt bra rådgivning mycket tidigare. Både när det gäller produktionsekonomi, djur och växtodlingsfrågor. Det kostar en del men det kostar väldigt mycket att köra på med något som går på halvfart också. Det är svårt nog att nå lönsamhet för de som är riktigt duktiga och som har varit med länge så det är verkligen en fördel om man kan göra så mycket rätt som möjligt på en gång. Vissa saker behöver inte ens innebära stora investeringar utan mer handla om rutiner och uppföljning. 

Till sist är det ju en fråga om livsstil också men det vet ni ju redan.
Det är ett underbart liv och om man känner att man vill så ska man definitivt satsa! Vi behöver bli fler!

Tack A och J för att ni hörde av er. Det är roligt med nya bönder och nya kontakter! Melja mig om ni vill, adressen finns här under!

Elin på Nysäter Lantbruk
Etiketter: Nysäter Lantbruk
Annons
11:48 - söndag 23 november 2014
Vackra blommor från LRF Ungdomen i Västernorrland

Jag blev tillfrågad om att vara mötesordförande på LRF Ungdomens årsstämma i fredags. Ett hedrande och roligt uppdrag.
Innan jag for, med kaffekoppen i högsta hugg och utan strumpor i klackestövlarna, drog jag på mig en svart kavaj. Matilda som är åtta år stirrade på mig.

- Ska du ha kavaj, frågade hon med uppspärrade ögon!!?

- Ja, man ska visa respekt för stämman och då passar det att klä sig lite propert, svarade jag.

- Men det går ju inte, fortsatte hon, fortfarande med tefatsstora ögon!

- Varför inte då, svarade jag? Nu hade jag börjat få riktigt bråttom.

- Du har ju ROCKBYXOR!

Ooo-kej…Klädseln kanske inte var helt optimal om man ser den ur något slags stämmoklädkodsperspektiv men jag hade ju liksom inte skinnbyxor med fransar eller trasiga brallor med nitar och grejer om nu någon trodde det. Bara mina vanliga svarta blank-jeans! De som jag har köpt i Umeå tillsammans med min syster. Hon säger ”Ju tajtare, desto bättre” när man provar byxor, så okej, då, de ser kanske nästan lite spandex-aktiga ut. Men, hör här. Ingen klagade. I alla fall inte öppet och då får man vara nöjd.

Efter letande av väska och mer konstruktiv kritik från barnen (jag hade visst en parfym luktade asäckligt och en fläck på jackan) drog jag till sist iväg. Jag skulle åka i riktigt god tid hade jag bestämt. Jo visst. Nästan. Jag är ganska dålig men mötet gick i alla fall rätt bra! Vårt läns LRF Ungdomen verkar aktiva och drivande. Och väldigt sunda och kreativa måste jag säga. Idéerna flödade fram och det finns ett stort intresse för att vara med och jobba för en levande landsbygd. Dessutom är det riktigt fasinerande att så många också är så proffsiga, mötesvana och vältaliga! Många av dem är ju 90-talister för sjutton! Jag kände mig gammal!

Efter mötet åt vi god mat tillsammans och hade otroligt trevligt. Underbart att få skratta och umgås med fina människor. Tack för det.

Elin på Nysäter Lantbruk
Etiketter: Nysäter Lantbruk
22:43 - torsdag 20 november 2014

Igår var det visst internationella mansdagen. Den dagen hade jag inte hört talas om tidigare men det är väl en jättebra dag!? Bilden visar min egen karl tillsammans med Ove Hansson på Nyhléns/Hugosons när de var på Köttriksdagen förra veckan. Tyvärr fick jag i jämställdhetens namn inga bilder på några tjejer från evenemanget, men eftersom jag har Facebook så vet jag att de inte direkt var utan kvinnlig fägrging under vistelsen. Tur det! 

Idag har jag och Danne deltagit i ett frukostmöte och även tagit emot besök från kommunen och länsstyrelsen här på gården. Det tänkte jag skriva mer om i morgon men jag vill ändå passa på att säga att det är så otroligt roligt och inspirerande att få berätta för folk vad vi sysslar med. Hur vi driver vårt företag och vad vi brinner för men även hur köttet som vi producerar är så mycket mer än bara ren, god och säker mat. Att vi, tillsammans med alla som väljer svenskt och närproducerat i butiken och i de offentliga köken, får vara  med och bidra till sysselsättning, skatteintäkter och samhällsutveckling. Här där vi bor. Det är verkligen något stort. 

Elin på Nysäter Lantbruk
Etiketter: Nysäter Lantbruk
21:30 - tisdag 18 november 2014
Hej! Kommer ni ihåg oss? Det var ett tag sen... Ja, vi lever iallafall och här kommer första uppdateringen på länge.. Alla kor och ungdjur är installade. Alla maskiner tvättade och inställda. Lantbruket ligger i vinterdvalan. Just nu tillbringas den mesta tiden i skogen. För ett par veckor sen levererades den nya skördaren, en Timberjack 1270D efter att motorn helt skar ihop på den förra. Den här är liknande men ett par år nyare. Just nu är det 8 ha slutgallring på gång.
Sara & Calle på Jussberg
Jussberg
Etiketter: Jussberg
0:47 - tisdag 18 november 2014

 

För ett tag sedan var jag på en kurs om mjölkraskalvar i köttproduktion. Det var Växa och LRF som arrangerade det hela och det var egentligen tänkt att vi skulle ha studiebesök här på gården efteråt. På grund av att halmfräsen var trasig och allt annat bara strulade blev det besök hos Örjan och Marlene i Bäck i stället.
Kursen handlade så klart mycket om råmjölk, stallmiljö och rutiner men något som var lite nytt var att det var stort fokus på kraftfoder. Små kalvar äter inte så mycket kraftfoder. De verkar ibland inte tycka om varken smak eller konsistens. Dessutom är diarréer alltid något som man är rädd för och som jag ofta har kopplat ihop med för stort kraftfoderintag. Därför har vi inte prioriterat kraftfodret särskilt högt utan tvärtom varit ganska restriktiva och inte lagt oss i hur mycket varje kalv ätit den allra första tiden. På kursen fick vi tipset att verkligen se till att kalvarna äter från allra första början. Att locka och pocka och peta i dem åtminstone några pellets var något som skulle ge goda resultat. Jag är benägen att hålla med för vi har haft en grupp kalvar som har växt väldigt bra trots att de var med på en sväng med virus och lunginflammationsbehandling. Nu vet man ju inte vad som är anledningen till att de ändå visar god tillväxt men det enda som utmärkte dessa djur  var att de redan från början åt mycket kraftfoder.

Nu har jag startat en liten försöksverksamhet med våra nyaste kalvar. De är små mjölkdrickare, bara några veckor gamla och de verkar må bra. Det jag gör är att jag ägnar dem några minuter alldeles efter att de har druckit upp mjölken, när de fortfarande vill suga på allt och alla. De får snutta på mina fingrar medan jag lurar i dem lite pellets samtidigt.  Nu, efter en vecka är det som att de är programmerade att äta ordentligt med kraftfoder så fort man tar bort mjölkhinken, något som annars brukade komma av sig själv först efter ca 1 månads ålder. Innan dess ville de bara äta litegrann och mest suga på inredningen och varandra om de inte fick ha kvar sin napphink. Nu har de inga diarréer (kanske för att de INTE suger på smutsig inredning) utan verkar väldigt nöjda. Dessutom skriker de inte lika mycket innan det är dags att få mjölk. De är nog mättare helt enkelt och bättre tillgodosedda energimässigt. Vi ger mjölk två gånger per dag vilket gör att kalvarna är rejält hungriga inför varje mål. I naturen diar ju kalvarna stup i kvarten även om de så klart dricker mycket mindre varje gång. Jag tror att det är bra att de lär sig att fylla på med kraftfoder när hungern sätter in mellan mjölkgivorna. Särskilt om man har ett bra och anpassat kalvfoder. Vi använder Idol och tycker att det fungerar bra så länge man inte lägger för mycket i hinkarna så de inte hinner äta upp tillräckligt fort. De minsta är väldigt kräsna, de vill inte ha om fodret är dammigt eller fuktigt så som det kan bli om det ligger i hinken någon dag och rörs runt och blandas med saliv. Om man ger lite åt gången så ser man också enkelt hur mycket de äter.

Det är spännande med kalvar och det verkar som att det finns hur mycket som helst att lära sig. Och hur mycket som helst att ompröva. Den som vill mejla mig med egna supertips är varmt välkommen. Det är roligt att bolla idéer och höra hur andra gör!

Elin på Nysäter Lantbruk
Etiketter: Nysäter Lantbruk

Bloggare

Elin på Nysäter Lantbruk
Nysäter Lantbruk väster om Sundsvall drivs av Elin och Daniel Bergström. Gården ägdes förr av Daniels morföräldrar och nu föder familjen upp mjölkrastjurar till slakt och håller ungefär 250 djur. Gården brukar cirka 160 hektar mark, och odlar framför allt korn och vallfoder. De bedriver även entreprenadverksamhet med bland annat vallskördemaskiner.
Linnea på Persöfjärden
På Persöfjärdens Lantbruk har det nyligen genomförts ett generationsskifte och Linnea Larsson har tagit över gården efter sina föräldrar. På gården finns 80 mjölkkor och odlingen består av 110 hektar vall och 30 hektar spannmål. Skogen omfattar cirka 250 hektar.
Sara & Calle på Jussberg
Sara är lantmästare, arbetar med ekologiska höns på en granngård. Calle, också lantmästare, är heltidsbonde och fjärde generationens Fredriksson som brukar jorden på gården Jussberg. I familjen finns också barnen Sigrid och Ebbe. Gårdens 240 ha drivs ekologiskt och utöver spannmålsodling, vallar och betesmark finns ca 55 dikor, 50-talet ungdjur och 190 ha skog.

Bloggarkiv

down 2014

down 2013

down 2012

down 2011

down 2010

down 2009

down 2008

down 2007

down 2006