Persöfjärden 12 januari 2010: Fjolåret var i stort sett bra

Så har ännu ett år gått och nu skriver vi 2010. Var tog tiden vägen? Fjolåret var i stort ett bra år. Det inleddes på bästa sätt med att lilla Edith föddes den 15 januari. Späd som en fågelunge skrek hon sig igenom nätterna och nu, ett år senare, springer hon runt med storebror. En annan bra händelse var att bondens bror släpptes efter lång tid i fångenskap i Colombias djungel. Sådan tur!
Vi fick också flytta in i vårt hus som ligger bredvid gården. Renovering och åter renovering. Det tar aldrig slut. Vi är otroligt glada över att ha nått vår målsättning med råge när det gäller mjölkleverans och mjölkkvalitet. Bra siffror i kontrollen är roligt, men vad som levereras är så klart viktigast. Trots dåliga tider i branschen har det flutit på ganska bra. Ladugården har fyllts till bredden med djur och vi har även checkat in kvigor på kvighotell. I dag skickade vi iväg ett till gäng som nyligen är seminerade. Djuren har varit hyfsat friska, men tyvärr tvingades vi avliva vår stjärna och old lady 472 på grund av kalvförlamning.

Sommaren var torr, precis som det har varit de senaste åren. Vi och våra vallar väntade och längtade efter regn. Första skörden blev slangensilage. Vi var tidigt ute och mängden var liten. Resultatet av vårt första år med slangensilering är väl sådär. Bonden vill fortfarande ha plansilo. Även andra- och tredjeskörden gav ganska små mängder och vi har tvingats komplettera med köpesensilage.

Hösten var väldigt lång och mycket tid ägnades åt att ställa i ordning nya arrenden. Förhoppningsvis slipper vi köpa balar framöver. Det är mycket med gödsel när man har mjölkkor och vi har under fjolåret insett att vår brunn är för liten. Vi har kört gödsel så sent som möjligt och även skickat iväg en massa lass till en kollega, allt för att vår brunn inte ska svämma över. Den stora investeringen 2010 måste nog bli en ny brunn. En tråkig sak som hände 2009 var att vår granne och stora hjälp på gården, Yngve, avled efter att ha fått en stroke. Yngve med sin goda fysik var den sista vi kunde tro skulle drabbas, men vad vet man.

Det här året inleddes med kyla, sträng kyla. Vi hade runt minus 30 grader i flera dagar och det medförde så klart en massa krångel. Elmotorn i fodervagnet brann. Det innebar utfodring av balar på rälsburet spett under ett par dagar. Mycket jobb och missnöjda kor. I samma veva då vi behövde lastaren som bäst så gick det någon slang. Som tur var inträffade det under en vardag och Philip var på plats och fixade. Ett par vattenkoppar frös hos ungdjuren liksom skraporna, inget allvarligare. Vi fick lite krångel med tankdisken med nattlarm som följd. Senast så är det medbringarna i elevatorn mellan mixern och vagnen som tagit stryk. Det fixade bonden och Philip i dag. Nu är det plusgrader och uppochnervända världen. Det är förstås inte heller bra, men ändå bättre än minus 30. Förhoppningsvis får vi snart lagom kallt och lagom med jobb.

God forsättning på 2010!