Annons

Foder måste köras så gott som dagligen

Mycket snö

Vintern har tagit ett rejält grepp över vår del av landet, i natt har termometern sjunkit till minus 15, vilket är säsongens lägsta. Förra veckan späddes snötäcket på rejält, under 36 timmar snöade det oavbrutet och mer än 30 cm kom ner. Snödjupet är nu närmare 70 cm. Det är en del jobb att hålla vägar och gårdar farbara men det har gått bra trots att snöslungan har gått sönder. Jag har lånat grannens traktor och slunga. Vår hoppas jag att få igång den någon av de närmaste dagarna, vi väntar på reservdelar. Jag beställde delarna före nyår, de fanns hemma och skulle skickas. Nu bar det sig inte bättre än att när jag kollade efter en vecka var de var hade firman inte skickat dem. Det är mycket irriterande när firmorna uppför sig så nonchalant speciellt när man verkligen behöver delarna.

Ett annat tecken på att vintern är här på allvar är att Storsjön nu är isbelagd. Det är klart senare än normalt men det fattas ett par veckor för att det ska vara rekordsent. De varnar för hård vind igen så vi får se om den blåser upp igen.

Att kor är känsliga för förändringar fick vi verkligen bekräftat under stormen Dagmar. Vi var ju utan elektricitet i 16 timmar men vi fick igång reservelen efter några timmar, dock hade roboten, utgödslingen och ventilationen hade stått under den tiden. Inte så farligt kan man tycka men det var tillräckligt för att celltalet i tanken skulle mer än fördubblas. Det sjönk lika fort igen men man fick lite skrämselhicka.

Clas på Lärmens
Lärmens
Genom att kommentera på ATL.nu så godkänner du våra regler.

Vi uppmanar till livlig debatt på vår sajt. För att hålla en bra nivå på debatten har vi dessa grundregler:

Kommentarer på ATL.nu ska följa svensk lag och god sed.
Håll dig till ämnet.
Visa respekt för övriga debattörer liksom för personer och företeelser som förekommer i artiklarna.
Vi tillåter inga anonyma kommentarer, du måste vara inloggad (läs mer här om hur du loggar in). Underteckna helst inlägg med både för- och efternamn samt gärna bostadsort. Artikelkommentarerna kan komma att publiceras i papperstidningen.
Du får inte utge dig för att vara annan existerande person.

Kommentarerna får inte:
- uppmana till brottslig verksamhet eller annat som strider mot svensk lag.
- innehålla förtal, förolämpningar, grovt språk eller svordomar, hotelser, skvaller, personliga påhopp eller andra trakasserier.
- innehålla våld eller pornografi, hets mot folkgrupp, rasistiska, främlingsfientliga, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap.
- användas för att sprida datorvirus eller annat som kan skada ATL eller andra.
- innebära intrång i immateriella rättigheter som upphovsrätt eller varumärke.
- innehålla kommersiella budskap och marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.

Vi tillåter inte heller kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om det inte är relevant. Innehåller kommentaren länkar måste de vara relevanta.

Redaktionen på ATL.nu följer debatten och förbehåller sig rätten att redigera och/eller ta bort olämpliga inlägg. Den som inte respekterar reglerna stängs av. Hittar du ett inlägg som du anser strider mot reglerna kan du påpeka det för redaktionen genom att anmäla inlägget (klicka på "Anmäl" i anslutning till inlägget).

Annons
Bondebloggen
22:36 - söndag 26 juli 2015

Det är blött och tråkigt.

Fåren rymde igår när Danne skulle ge dem vatten. Han kom med hinken till hagen och så ropade han lite snällt "Fååren!". Tydligen stod de i helt andra tankar de där ulltussarna för de blev vettskrämda och flög rakt igenom stängslet! Nu får de gå här och spatsera för det är ingen som har lust att bråka med de där två. I alla fall inte idag när det är rena rama höstvädret.

Vissa dagar är precis som blöta, förrymda får. Tunga och lite unkna. Och jävligt irriterande. 

Då är det perfekt om man får tillfälle att åka och hälsa på en granne. Det gjorde vi idag och det var verkligen jättetrevligt. Han bor på en av världens vackraste platser vid Holmsjöns strand. 

 

Elin på Nysäter Lantbruk
Etiketter: Nysäter Lantbruk
Annons
19:40 - lördag 25 juli 2015
Min lillasyster Malin!

 

Det började med att jag och min syster Malin skulle åka till Stockholm för att se Meatloaf. Vi älskar den gamle rockaren och vi tänkte att om vi en gång skulle få se honom live innan han pensionerade sig så var det då. Så vi bokade, vi väntade, vi planerade och vi såg fram emot den där resan så otroligt mycket! 

För att man ska förstå nivån på det hela så var det så här. Vi lyssnade nästan enbart på Meatloaf-låtar i ett halvårs tid. Vi sökte på loppisar efter kråsskjortor och röda näsdukar och vi detaljplanerade till och med till och vad vi skulle ha med oss för fika på bussen ner till Stockholm (salami- och brieostmackor, juice och naturgodis landade vi på).
Så döm vår besvikelse när vi hörde på radion hur Meatloaf avbrutit en konsert i Newcastle, deklarerat att han inte längre kunde fortsätta som artist samt tackat alla sina fans för trettio fina år!

Vi dog ju nästan! Vi var så sjukt besvikna att vi till sist var tvungna att intala oss att det måste ha varit Guds försyn att turnén ställdes in. Att bussen till eller från Stockholm skulle ha kört av vägen och att vi skulle ha dött om vi hade kommit iväg. Det hjälpte ett tag. Sen ringde Malin en kväll och vi diskuterade om det ändå kanske hade varit värt det. Om vi hade kraschat på hemvägen. 

Nåväl, vi fick ju försöka komma över det där så gott det gick men en morgon när jag lyssnade på Morgonpasset i P3 och de körde Trubadurväckningen kom jag på den lysande idéen att mejla till programmet och föreslå att de skulle väcka min syster med ett så kallat sångogram!

För den som inte vet så innebar den här programpunkten att en lyssnare hörde av sig och önskade en låt som två musiker skulle spela för en annan person. I telefon. I direktsändning. Hyfsat tidigt på morgonen. 

Jag mejlade alltså och berättade om Malin och den här konserten som aldrig blev av och P3 nappade direkt! Jag pratade med Malins sambo och han lovade att se till att hon hade telefonen laddad och påslagen. 

Så. En fredagsmorgon skulle det ske. Åh, vad nervös jag var!

Min telefon ringde på utsatt tid och jag släpptes in i programmet. Jag fick berätta alltihop, i sändning, och sen var det dags. De ringde upp Malin.

Första signalen gick fram. Andra signalen. På tredje svarade hon och eftersom displayen visade ”dolt nummer” var hon helt säker på att det var jag eller vår mamma som ringde för våra nummer presenteras inte heller. 

Värt att tillägga här är att vår familj är lite tokig ibland. Det är mamma som är roten till det här och det är inte så mycket att göra åt. Vi skojar, sjunger och driver med varandra. Att ”busringa” till varandra eller svara till exempel ”Välkommen till Grand Hotel i Malmö, du pratar med Tina”  eller ”King of New England's office” när någon av de andra  ringde var något vi tyckte var hysteriskt roligt under en period. 

Därför, för att återgå, trodde alltså Malin att det var jag eller mamma som ringde och pratade med främmande dialekt där på morgonen.

Så. Telefonen ringde hemma hos min syster.

- Ja, det är Malin, svarade hon.

- Gomorron Malin!! ropade programledaren glatt på göteborgska.

Malin svarade. Lika glatt och hurtigt.
...fast på skånska...!

- Giomorron!

- Här kommer ett sångogram till dig! fortsatte programledaren, fortfarande lika hurtigt.

- Jäaao, jäaao! svarade Malin. Fortfarande på skånska! På den bredaste potatisskånska man kan tänka sig!

Jag höll på att skratta ihjäl mig! Malins sambo som satt i deras källare och lyssnade på radion höll trolitgvis också på att dö.

Men så satte trubadurerna igång. De spelade gitarr och sjöng I Would Do Anything For Love (But I Won't Do That) så underbart vackert! 
Malin drog efter andan när hon insåg att det var på riktigt och man hörde hur hon väs-ropade till sambon

-Putte, Putte, jag har fått ett sångogram!

Sedan började hon snyfta. Och snyfta och snyfta.

När låten var slut frågade programledaren:

- Malin? Är du jätteledsen eller jätteförkyld?

- Nej, svarade hon, (snyft, snörvel) Jag blev lite RÖÖÖRD, bara (snyft, snyft)!

Det var så himla roligt. Ett minne för livet. Jag ler varje gång jag tänker på det.

Efter detta var det precis som om planeterna ställde sig rätt till slut. Ett par år senare bestämde sig nämligen Meatloaf, som alla andra åldriga artister, för att göra en sista, absolut sista (ja, ja, det brukar låta så) Farewell-tour. 
Då var vi på plats, Malin och jag. På O2 Arena i London. Men det är en helt annan historia.

 

  
Elin på Nysäter Lantbruk
Etiketter: Nysäter Lantbruk
7:09 - lördag 25 juli 2015

Ja, det här med kommentarer var ju en flopp kan man säga!

Jag hade nog väntat mig något litet livstecken i alla fall men icke! 

Det betyder dock inte att jag kommer att sluta berätta om diverse eskapader och tokerier. Nej, jag bloggar ändå, jag, haha, vare sig ni kommenterar eller inte.
Några kommenterade i alla fall min Fb-länk till förra inlägget, tack för det, så snart kommer jag att berätta om hur jag fick min syster att gråta i radio. Inte så särskilt bonderelaterat men det kan faktiskt behövas lite annat ibland även här. Tycker jag.

Nu ska jag fortsätta med gårdssysslor och njuta av att det verkar bli sommarväder idag för ovanlighetens skull. I morgon skulle det tydligen tokregna så Danne har fullt upp med en massa hö som ska balas åt bönder här omkring.

Jag har dragit igång ett projekt i gammellagårn där vi har sjukboxar. Handkraft är ledordet men det blir nog bra när det blir färdigt. 

 

Elin på Nysäter Lantbruk
Etiketter: Nysäter Lantbruk
7:45 - torsdag 23 juli 2015

Nu kan man kommentera blogginläggen här. Jag tänkte bara berätta det. Om man klickar på ett inlägg så att man får upp bara det och inte hela bloggen, kan man skriva en kommentar under.

Välkommen att diskutera, fråga och bemöta!

Tack alla som varit så snälla och tagit sig tid att mejla och kommentera på Facebook hittills. Det har varit väldigt, väldigt trevligt! Det går så klart pecis lika bra att göra det nu också men om man vill diskutera med andra kan det vara kul med ett kommentarsfält här också. 

Jag blir alltid lika förvånad när någon hör av sig angående det jag skriver här. Jag tänkter "åh, det är någon som läser bloggen!" Tack för att ni orkar med både trams och vardagsbonderi. 

För att testa det här med kommentarsfält tänkte jag så här. Kommenterarna får avgöra vad jag ska skriva om i nästa inlägg. Eftersom de flesta eventuella kommentarar i framtiden kommer att vara skrivna av snälla släktingar till mig, ni vet de som kanske tycker lite synd om mig om ingen annan kommenterar på en månad, så blir det familjerelaterat. 

Alternativen till rubrik för nästa inlägg är följande:

När jag och pappa råkade rida på en gris.

När jag och min syster råkade lura två engelska bröder på en taxiresa.

När jag fick samma syster att gråta i direktsänd radio.

(Mamma, du behöver absolut inte känna att du måste kommentera alla inlägg framöver för att vara snäll men det vore kanon om du gjorde det nu så det inte blir så tomt. Nu när jag liksom blottar strupen och verkligen ber om kommentarar, menar jag... Du kanske kan klicka in flera gånger och låtsas vara olika personer om det ser glest ut...Skojar bara, så får man ju inte göra)

Uppdatering: Man måste visst logga in med antingen Facebook, Disqus, Twitter eller liknande för att kunna kommentera. Det fungerar på datamaskinen men jag får inte till det i mobilversionen. Sedan måste kommentarerna godkännas av ATL innan de kommer upp!

Elin på Nysäter Lantbruk
Etiketter: Nysäter Lantbruk
1:38 - onsdag 22 juli 2015
Mjölktaxin jobbar, världens bästa maskin. Värmer vispar och portionerar ut rätt mängd i hinkarna.

Vi köper övervägande mjölkdrickande kalvar och ibland händer det att de får diarré. Ett miljöombyte kan vara nog för småttingarna och ännu värre blir det om även fodret blir nytt och de dessutom kommer i kontakt med en massa nya bakterier. 

Vi brukar kolla vad kalvarna har ätit på ursprungsgården och försöka att göra övergången till ett nytt hem så skonsam som möjlig. 

En förändring åt gången, säger de som vet. Alltså till exempel ett miljöombyte men inte samtidigt ett foderbyte eller en rutinförändring. Enkelt va?

Eller inte. Inte i inköpssituationen. Man får försöka så gott det går. 

Vi ser till att ha koll på vilken slags mjölk kalvarna får på ursprungsgården, vad de får för kraftfoder och vad de har för strö i boxarna. De flesta gårdar vi köper från använder samma mjölkpulver som oss och alla kalvar är vana vid att äta torrt hö. Kraftfodret kan variera men en kalv som är ett par veckor gammal äter ju inte så mycket sådant så det är bara en bonus om de är vana vid att peta i sig något över huvud taget. 

En gård ger sina kalvar helmjölk, direkt från korna. Kalvarna mår så klart jättebra på det men det kan ibland bli besvärligt för dem gå över till pulvermjölk. Vi brukar därför få med oss lite mjölk till de första målen efter flytten. Det brukar bli en 50/50-blandning första gången (helmjölk och pulver) och sedan mer och mer pulvermjölk.

Tidigare hade vi stora problem med diarré bland vissa kalvar och vi har nog provat allt som finns på marknaden när det gäller vätskeersättningar och pastor och en massa annat. Inget hjälpte riktigt bra. Men dyrt var det. Och besvärligt. Vi fick ofta sonda kalvar som inte ville dricka och många fick tillväxtsvackor och lunginflammation som en följd av diarrén. Några klarade sig inte alls.

Nu är sonden borta och vi köper inga läkemedel till kalvar med lösa magar. 

Vi har lärt oss att ett uppmärksamt öga och vanligt vatten faktiskt kan vara den enkla skillnaden mellan liv och död. Jag är så glad över att vi har lärt oss mer och haft så bra veterinärer kring oss som har hjälpt oss att bli bättre på detta med kalvmagar. Diarré är inte längre något som vi oroar oss för utan något som vi fixar hyfsat bra.

Värt att poängtera är att jag inte pratar om riktigt elaka diarréer här, sjukdomar som kräver både provtagning och veterinärbehandling. Det jag syftar på i det här inlägget är som sagt omställningsproblem och foderrelaterade störningar. Utifrån erfarenhetsperspektiv bara!  

Hur vi gör, vad som fungerar bra i just vårt system berättar jag i ett annat inlägg denna vecka. För den som vill läsa. 

(Bara för att jag skrev det här så kommer vi väl att få in världens virus-bakterie-utomjordings-diarré nu då…)

Elin på Nysäter Lantbruk
Etiketter: Nysäter Lantbruk

Bloggare

Elin på Nysäter Lantbruk
Nysäter Lantbruk väster om Sundsvall drivs av Elin och Daniel Bergström. Gården ägdes förr av Daniels morföräldrar och nu föder familjen upp mjölkrastjurar till slakt och håller ungefär 340 djur. Gården brukar cirka 190 hektar mark, och odlar framför allt korn och vallfoder. De bedriver även entreprenadverksamhet med bland annat vallskördemaskiner.

Bloggarkiv

down 2015

down 2014

down 2013

down 2012

down 2011

down 2010

down 2009

down 2008

down 2007

down 2006