Lärmens 7 december 2010: Tävlingar och parasiter

Kylan håller i sig och kaminen sprakar hemtrevligt i vintermörkret är en kort sammanfattning av veckan som gått. Att bära ved tar sin tid, speciellt som vi försöker ta oss ned till golvet av vår vedbod. Många års vedkapning och samlande av annat brännbart gör att det är långt ner till golvet. Även om den kalla vintern fortsätter lär vi inte kunna elda upp all ved som ligger där inne, men boden borde tömmas innan den nya veden fraktas in.

Temperaturen har ganska konstant legat runt -17-20 grader, förutom en dag då det steg till hela -9 grader. Trots kylan har det bara varit klart och soligt endast ett par dagar. Snöslungan står fortfarande orörd då vi enbart fått någon centimeter snö under veckan, Clas är så nöjd att han slipper köra snö.

Skidskyttetävlingarna i Östersund hade en del problem med gradtalet men lyckades ändå fullfölja alla starter. Publikantalet var något lägre än väntat, men med sådan kyla och dessutom cirka 8 000 personer sjuka av parasiter kan man inte begära mer. Jag är en av de drabbade men jag har nog klarat mig jämförelsevis bra, har varken feber eller kramp i magen.

Emmas sambo Glenn, är också drabbad, i dubbel bemärkelse dessutom, han jobbar som miljöhälsoinspektör på kommunen. Han har sedan fyndet av parasiter jobbat varje dag utan uppehåll som "spårhund" på alla tänkbara platser runt vattensystemet. Vi hoppas alla att problemet snart ska vara löst.
En ganska talande dikt figurerar både i länets tidningar och på facebook angående Östersundsproblemet:

Storsjön ligger hård och vit, gömmer liten parasit.
Kylan biter, jämten skiter.

Clas mamma har fått en lägenhet inne i Ånge och ska flytta från huset till ett mindre och mer praktiskt boende. Jag har under några dagar varit hos henne och hjälpt till med packningen inför flytten. Clas bror Anders, ska bo kvar i huset så flytten blir ganska enkel, huset ska alltså inte tömmas. Men saker och ting behöver ändå sorteras och gås igenom.