Annons

Lärmens 27 mars 2007: Snö och fint väder

Efter förra helgens busväder med snöstorm och besvärligheter i trafiken har vädret de senaste dagarna varit fantastiskt. Vi har haft sol från en klarblå himmel och temperaturen har nått tio plusgrader på eftermiddagarna. Det har varit lite kyligt på nätterna, cirka fem minus, men det är bara bra för det betyder att snön inte smälter så fort. För min egen del får gärna snön gå bort men vi bor ju i ett turistlän och skidåkning, snöskoteråkning och isfiske är verkligt stora attraktioner så här på vårvintern.

I lagården har det skett en del förändringar de senaste dagarna. Det var överfullt i kalvavdelningen men nu har vi äntligen fått leverera alla tjurkalvar. Tio stycken blev vi av med samtidigt som vi slutat med mjölken till flera kvigkalvar. Plötsligt är det bara tre kalvar i kalvamman från att det tidigare varit 15-20. I och med att amman gödslas ut för hand så är skillnaden till det bättre verkligen markant. Dessutom har vi flyttat ut sju sinkor i den tomma silon så nu är det lite luftigare även i lösdriften.

I dagarna har vi lärt upp en ny avbytare. Magnus, som han heter, är en lugn och trevlig kille som vi tror kommer att fungera bra. Vi ser fram mot att kunna ha en kontinuitet i ledigheten igen eftersom vi inte haft någon fast avbytare på över ett år och det blir tröttande i längden.

Annars är det en hel del kontorsarbete de här dagarna då egenkontrollerna för Svenskt Sigill, miljöhusesyn och SAM- ansökan ska lämnas in inom de närmaste dagarna. Det är ett jobb som är nödvändigt men ibland blir man lite trött och funderar på om inte svenska bönder är den mest kontrollerade yrkesgruppen som finns.
Clas på Lärmens
Lärmens
Annons
Bondebloggen
7:32 - måndag 22 december 2014

Lite snö på marken och de flesta julklappar är färdiga. Bara någon enstaka liten en kvar. Och möjligtvis en stor.

Saker att göra innan julafton:

- Gå igen om alla papper, sortera post och sedan stänga kontoret i ett par dagar. Inte så jobbigt, tar en liten stund bara.
- Åka till människobyn och köpa julmat och de sista små klapparna. Giv. Mig. Styrka.
- Städa skrubben där det sista julpyntet stroligtvis ligger tillsammans med kläder, skor, leksaker, tyger och gamla skolböcker. Det blir till att försöka hålla Danne och hans sopsäckar borta anars ryker allt.
- Stötta Danne i forskningsprojektet Laga L200. Är den klar på verkstaden? Kommer den hem till jul? Känns som att det blir en mental käftsmäll i vilket fall som helst. Det börjar bli lite känsloladdat kring den här blien nu. 
- Sms:a tomten och önska oss en ny bil. Kan tänka mig en Hilux eller en WW Transporter om jag inte får en Silverado-chev som är vad jag egentligen vill ha.  
- Försöka rädda pepparkakbyn från invasion av sockerhöga barn. Jag funderar på att anlita ett vaktbolag.
- Försöka komma över traumat efter att ha byggt en frikking pepparkaksby! Med smält socker, försvunna husdelar, krisktyr i hela köket och ungar som säger att jag troligtvis inte har några pepparkakshusgener. Till skillnad från mormor och en massa andra tanter som tydligen är så himla bra!
- Tillaga en jättestor, jättelång julskikna från egen gris. Det går säkert bra... Det får bara inte gå fel.
- Hugga julgran. I can do that!

Han en fin dan före dan före dan. 

Elin på Nysäter Lantbruk
Etiketter: Nysäter Lantbruk
Annons
23:05 - torsdag 18 december 2014
För stora djur i kalvlagårn. Mycket skit att skrapa och mycket hö att bära!

Jag är förkyld och har tappat bort min nässpray. Tack och lov är jag inte beroende längre, vilket jag var förut. Då var jag som nån sorts knarkare med Nezerilflaskor gömda på säkra, hemliga platser runt om i huset.  Och i bilen. Och eventuellt även i lagårn. Om det ändå föll sig så att jag inte  hade någon reservnässpray fick jag nästan panik. Nu har jag lyckats träna bort beroendet. Det tog ca en månad med konstant nästäppa sen var det som vanligt igen.
Nu är jag verkligen förkyld och behöver näsdroppar på riktigt. Och jag vet att det finns en flaska här någonstans men jag kan inte hitta den! Jag har till och med mutat barnen och utlovat kontant hittelön till den som överlämnar den till mig. 

Idag har vi flyttat djur. Vi började lite igår efter att slaktbilen hade hämtat ett tjurlass igen men vi hann inte klart. Det var bara mindre djur kvar att flytta idag men de är alltid besvärligast. De går inte att driva som de större tjurarna utan springer lite hur som helst och vet varken ut eller in. Dessuom hade de aldrig känt snö under fötterna förut och det var tydligen väldigt spännande. De hoppade och sprätte och åkte kana på klövarna men nu är alla där de ska. Vi fick ut ett gäng stora kalvar som stått i mottagningsstallet fastän de är avvanda för länge sedan. Vi kunde också tömma gammellagårn på djur. Därmed är två riktiga rutinflaskhalsar borta. Det är otroligt tungjobbat och tidsödande med för stora djur i utrymmen där man gör mycket manuellt. Särskilt när man har dem på ställen där de inte ska vara alls. Som i gammellagårn.  Där är det egentligen sjukboxar men är det fullt så är det fullt. Nu när det var slaktkö och inga djur som behövde byggnaden för behandling eller avskiljning blev det förstås kalvar där. Bättre det än att det ska bli trångt för dem på alla andra ställen. Men det är besvärligt där, särskilt när djuren blir stora. Då händer det att de ägnar nätterna åt att lyfta lös boxdörrarna, rymma, stöka till och riva ner saker och bända bort fodertrågen från väggarna. Sen ligger de på sina vanliga platser när man kommer på morgonen och försöker se allmänt oskyldiga ut. 
Nu är de i alla fall på plats i de större djupströboxarna så i morgon kommer det att kännas som semester att jobba i lagårn. 

Elin på Nysäter Lantbruk
Etiketter: Nysäter Lantbruk
22:41 - tisdag 16 december 2014

Igår kom Malin från Nöthälsovåren på besök. Nöthälsovården är en del av Svenska Djurhälsovården som vi är anslutna till. Vi har varit med i två år. Lika länge som vi har haft villkorad läkemedelshantering men vi har inte haft något gårdsbesök från dem förut. Vi som ofta säger att det är bra att ta emot rådgivning och att man ska förkovras och satsa på att lära sig mer. 
Vi har ju vanliga veterinärbesök av vår besättningsveterinär ungefär varannan månad och vi försöker att gå på kurser och annat och lära oss av andra bönder. Men att ta det ett steg till, att få hjälp av en veterinär som ser många slaktnötbesättningar och som kan jämföra oss med andra i samma produktionsgren, det har vi inte gjort förut. Men nu var det dags.

Malin kom med flyg på morgonen och åkte igen på eftermiddagen. Vi tyckte allihop att vi hade gott om tid och att vi skulle hinna med så mycket men dagen gick onekligen fort! Vi tittade på djuren och stallarna och diskuterade kalvhälsa, ventilation och djurflöde. Dessutom visade vi ritningar på en ombyggnad (surprise!) som vi förhoppningsvis kommer att göra ganska snart. Vi gjorde gemensamt en smittskyddsförprövning där Malin gick igenom hur smittor kan färdas och hur man förebygger spridning. Mycket är sunt förnuft men vissa saker är sådant man kanske inte tänker på.

Det viktigaste med besöket var att se över vår behandlingsstatistik och våra rutiner för bedömning av sjuka djur. Vi behandlar lunginflammation, navelinfektion och nekrobacillos. Jag var mest orolig för lunginflammationerna. Det kan vara svårt att besluta om och när behandling ska sättas in för bästa resultat. Jag var övertygad om att vi behandlade mycket men det visade sig att vi faktiskt låg under medel på lunginflammationer och att våra siffror inte var utstickande i statistiken. Inte heller det totala antalet behandlingar var särskilt anmärkningsvärt. Däremot navelinfektioner, vilket är ganska vanligt på våra kalvar, behandlade vi mer än andra.
Tillsammans med vår besättningsveterinär Jenny som också var med enades vi om att göra om lite i delegeringskontraktet så att vi ska få effektivare behandling och på sikt ännu mindre läkemedelsanvändning. 

Antibiotika till djur är ett känsligt ämne även om nästan alla vet att vi i Sverige behandlar ytterst lite jämfört med i andra länder. Problem med resistens kommer hitåt även om det inte är vi som orsakar dem.
Vi måste ha goda rutiner och satsa på att  förebygga i stället för att behandla. Djuren ska vara friska i grunden och leva ett anpassat liv som främjar hälsa, välbefinnande och tillväxt. Bara för att vi ligger lägst i hela världen på antibiotikaanvändning i lantbruket betyder det inte att vi ska vara nöjda i Sverige. Vi ska bli ännu bättre! Samma sak gäller på gårdsnivå. Även om vi behandlar mindre än snittet så ska vi bli bättre! Det är ju självklart!
Dock blir djur sjuka ibland. Då ska de behandlas. Det farliga är att behandla friska djur i förebyggande syfte eller att hålla djur på ett sådant sätt att de måste få antibiotika för att inte bli sjuka.

Elin på Nysäter Lantbruk
Etiketter: Nysäter Lantbruk
20:07 - söndag 14 december 2014

Bland dessa trevliga herrar befann jag mig från torsdag till fredag. Lantmännens distriktsstyrelse och valberedning här i Västernorrland sammanträdde på Södra Berget i Sundsvall och det var som vanligt givande och informativt. Lokala chefer för Lantmännen Maskin och Lantmännen Lantbruk kom också förbi och berättade om vad som är på gång inom deras respektive verksamheter. 

Här tänkte jag nog skriva något om hur det är att vara förtroendevald. Om ansvar och stolthet och om hur roligt det är att få insikt i en stor medlemsägd förening. Om hur just jag ser på förtroendeuppdrag och hur jag tänker kring gemenskap och ägarnytta.
Men det får faktiskt bli en annan gång. Min hjärna har loggat ut efter en lång helg där det mesta har varit sisådär halvjävligt och skriksväraförsigsjälvitraktorn-jobbigt.

I morgon är det nya tag. Vi får spännande besök på gården och jag tror att det kommer att bli en kungdag! Eller en köngdag som vi säger här i Sundsvall! 

 

Elin på Nysäter Lantbruk
Etiketter: Nysäter Lantbruk
11:10 - fredag 12 december 2014

På det här stället är vi förskonade från strömavbrott, men inatt var det ett planerat avbrott på några timmar för att en högspänningsledning skulle fixas. Elverket funkar ypperligt, men eftersom det är så sällan man kör det är det lätt hänt att glömma vissa grejer man ska göra då elverket har startats. Reset på mixern, värmefläkten i foderrummet (om det är svinkallt), kalvamman etc. Allt detta vet jag. Det jag inte kom ihåg var robotlarmet. Det hänger upp sig ibland när man stänger av datorn. Morgonen blev med andra ord lite stressig för Birger. Roboten hade stått i typ två timmar på grund av ett skitlarm och dessutom var det livat i lösdriften då en ko som inte visat några tecken på kalvning, behagat att kalva. Allt löste sig bra ändå. Korna hade jobbat på bra innan larmet så kön var inte särskilt lång. Jag fick inte mjölka på bås den här gången heller, tyvärr på ett sätt eftersom jag tycker det är roligt. Kon och kalven är i kalvningsbox och mår prima. Jag hade hoppats på en montbeliardekorsningskviga, men det blev en fin tjurkalv istället.

Linnea på Persöfjärden
Persöfjärden
Etiketter: Persöfjärden

Bloggare

Elin på Nysäter Lantbruk
Nysäter Lantbruk väster om Sundsvall drivs av Elin och Daniel Bergström. Gården ägdes förr av Daniels morföräldrar och nu föder familjen upp mjölkrastjurar till slakt och håller ungefär 250 djur. Gården brukar cirka 160 hektar mark, och odlar framför allt korn och vallfoder. De bedriver även entreprenadverksamhet med bland annat vallskördemaskiner.
Linnea på Persöfjärden
På Persöfjärdens Lantbruk har det nyligen genomförts ett generationsskifte och Linnea Larsson har tagit över gården efter sina föräldrar. På gården finns 80 mjölkkor och odlingen består av 110 hektar vall och 30 hektar spannmål. Skogen omfattar cirka 250 hektar.
Sara & Calle på Jussberg
Sara är lantmästare, arbetar med ekologiska höns på en granngård. Calle, också lantmästare, är heltidsbonde och fjärde generationens Fredriksson som brukar jorden på gården Jussberg. I familjen finns också barnen Sigrid och Ebbe. Gårdens 240 ha drivs ekologiskt och utöver spannmålsodling, vallar och betesmark finns ca 55 dikor, 50-talet ungdjur och 190 ha skog.

Bloggarkiv

down 2014

down 2013

down 2012

down 2011

down 2010

down 2009

down 2008

down 2007

down 2006