Lärmens 1 december 2009: Lång kö av kor till kliborstarna

Lagom till första advent kom ljuset, snön alltså, allt blev mycket ljusare och vackrare och det känns som det finns hopp om en vit jul. I dag har vi strålande sol och fem grader kallt.

Snön kom också lagom till världscuptävlingarna i skidskytte som drar i gång den här veckan i Östersund. Skidspåren är öppna sedan 1 november med sparad snö sen förra vintern, men det har sett ganska trist ut runt omkring skidstadion med bara en slinga snö och barmark runtom.

I lagårn är allt frid och fröjd, korna ser riktigt fina ut efter klippningen och de har dessutom fått igen en av sina roterande borstar. Korna älskar verkligen att klia sig, kön blev lång när Clas, Carl och Oscar var klara med monteringen. Borstarna fick monteras ned i sommar när vi började göra om, främst för att kunna ta i roboten och att traktorn skulle kunna frakta in alla grejor, grus och betong. Tidigare hängde borstarna på betongväggarna vid mjölkgropen men nu måste vi sätta upp rejäla stolpar som orkar stå emot påfrestningen, dels tyngden och att den svänger runt ganska ordentligt.

Även om landskapsmjölkens ökade försäljning ger en liten ökning av mjölkpriset så är det ända långt kvar till det pris vi hade förra sommaren. Det vill till att jaga kostnader så gott det går. Kraftfoderpriserna tål alltid att tittas på och sedan någon månad tillbaka har vi bytt från Unik52 till Unik Nära, ett mer "närproducerat" kraftfoder. Det innehåller ingen soja eller palmhjärta och är dessutom 30 öre billigare, att korna också uppskattar det gör inte saken sämre.

Årets grovfoderanalys ser ganska fin ut med en energihalt på 11,2 MJ och 140 gram råprotein. Vi hade önskat lite högre NDF men det fungerar ganska bra och korna äter med god aptit.

Organisationen av svininfluensavaccinationen är något förbryllande, gamla och sjuka människor som har svårt att förflytta sig måste ändå åka ända in till Östersund för att få sin spruta trots att de bor i servicelägenhet, ett stenkast från hälsocentralen. Mina föräldrar har oroat sig länge för att åka, speciellt när Radio Jämtland rapporterat om hundratals meter långa köer utanför vaccinationslokalen. När vi väl kom dit stod 15 sköterskor beredda med sprutorna klara och en i stort sett tom lokal. Allt gick väldigt fort och även jag blev erbjuden vaccin fast jag inte tillhör någon riskgrupp, dagen efter släpptes allmänheten in oavsett risk eller ålder. Clas fick sin spruta i tidigt skede tack vare brandkåren.

Våran morfar Gustav ligger sedan i fredags inne på hjärtenheten på sjukhuset, med bland annat hjärtsvikt, kärlkramp och dåliga njurar behöver han "skötas om" i några veckor och förhoppningsvis bli lite piggare.