Djuramossa (ATL)

På en gräsbevuxen gårdsplan norr om Helsingborg står bortåt 150 bikupor uppallade. En ­liten gul truck lastar av nya skattlådor från den parkerade lastbilen, skattlådornas tomma ramar ska byggas ut med vax och fyllas med honung.
- Det här är avläggare, en uppförökning av samhällen. Vi gör 800 i år, berättar Carl Georg Lie, en av fyra biodlare i företaget Agreb.
I Agreb ingår även Lennart Fröjd från Alstermo i Småland och Mikael och Mia Engstad från Hyltebruk i Halland.

Storskaliga tillsammans
Själva samarbetet mellan de fyra biodlarna är förutsättningen för storskalig pollinering, honungsproduktion och försäljning av samhällen.
- Vi vinner mycket på samarbetet, tillsammans har vi större kompetens, större bimassa och kan ta större uppdrag, säger Carl Georg Lie.

Mer pollinering
Samarbetet i Agreb startade 2008 och efterhand har de stora pollineringsuppdragen börjat dyka upp. Förra sommaren kom uppdraget att pollinera Lantmännen SW Seeds utsädesodling av 50 hektar hybridraps. Just hybridrapsen är enbart insektspollinerad och för ett bra resultat krävs fem bikupor per hektar.
-?Då är honungsproduktionen ute ur kalkylen. Bina konkurrerar om nektaren och man kan inte räkna med någon honungsskörd, säger Lennart Fröjd.

Pollinering ger inkomst
I stället blir det själva pollineringstjänsten som är avgörande för förtjänsten. Pollineringen i hybridrapsen kostar cirka 800 kronor per samhälle, att jämföra med pollinering av höstraps som kostar 200 kronor per samhälle. Uppdraget för Lantmännen SW Seed fortsätter, i år är arealen 100 hektar.

Även i fruktodlingen är det ekonomiska värdet av pollineringen stort, här ligger kalkylen på 700-800 kronor per samhälle. Agreb arbetar också i odlingar av rödklöverfrö, ett uppdrag som inte ger någon honung och därför medför ett högre pris på pollineringen, bortåt 700 kronor, beroende på avtal.

Maskiner
Agrebs storskalighet medför ett större behov av teknik. Lastbil, traktorsläp och truckar är självklara arbetsredskap, där Lennart Fröjds bakgrund med entreprenadmaskiner kommer väl till pass.

Förflyttningen av samhällena sker nattetid, dagtid pågår arbetet med att sätta på nya skattlådor eller skatta samhällena på honung. Nattarbetet är en nödvändighet eftersom bina är aktiva på dagarna och håller sig i kupan på nätterna.

Utökar
Parallellt med pollineringsuppdragen är de fyra biodlarna inne i ett intensivt utbyggnadsskede. Lennart Fröjd storsatsar på biodling och i sommar utökar han från 200 samhällen till 1 000. - Med tusen samhällen ska det gå att leva på biodling. Målet är 2 000 men det är framåt i tiden.
Utökningen är nödvändig men samtidigt en bromskloss. När ett bisamhälle byggs ut blir honungsproduktionen liten och därmed uteblir intäkterna.
- Det är kluvet, nu när honungspriset stiger, säger Carl Georg Lie.