Våra tamhöns kan se ut på många sätt, men de har formats av en mycket liten del av arvsmassan. En ny studie av svenska forskare visar att avel på ett fåtal gener har skapat både värphöns och broilers.
Alla tamhöns på jorden härstammar från den röda djungelhönan i södra Asien. Fast merparten av dem har inte längre så stora likheter med sina vilda anmödrar.
Under de senaste hundra åren har vi människor, genom selektivt urval, skapat två linjer av höns som drastiskt ökat produktionen av ägg och kött - å ena sidan värphöns som fungerar som äggläggningsmaskiner, å andra sidan väldiga broilers.
Föga förvånande har resultatet blivit att tamhönset i dag är den viktigaste källan till animaliskt protein för jordens befolkning.
Den nya studien, som letts av Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet, avslöjar den genetiska bakgrunden till denna husdjursrevolution.
Studien, som publiceras i Nature, grundar sig på analyser av hela arvsmassan, DNA, hos åtta olika tamhönsformer, samt en population av röda djungelhöns, skriver TT.
