Ansökningarna om investeringsstöd har samtidigt minskat med 20 procent. Allt fler mjölkbönder vill helt enkelt sluta.
Av Jordbruksverkets nya enkätundersökning framgår att närmare hälften av mjölkbönderna kommer att lägga av inom fem till tio år.

Högre avgångstakt
- Det innebär en högre avgångstakt än vad som uppmätts de senaste åren, kommenterar Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket.

Jordbruksverkets statistik kan beskrivas som en lägesrapport för svenskt jordbruk. Mest dyster läsning är bilden av svensk mjölkproduktion som verkar dras med väldigt låg framtidstro.
I huvudsak har jordbruksverket tittat på tre indikatorer: Antalet förprövningar för djurstallar, antalet ansökningar om investeringsstöd för byggnader inom animalieproduktion samt en enkätundersökning om jordbrukarnas framtidsplaner.

Sämre lönsamhet
Det totala antalet nya planerade koplatser 2009 uppgick till 20 793, vilket är drygt 7000 mindre än föregående år. Även för dikor och övriga nöt (ungdjur) sjunker antalet förprövade platser kraftigt. Kurvorna i diagrammet följer ganska väl de bilder av lönsamheten i svenskt jordbruk. Sämre lönsamhet leder uppenbarligen till att lusten att satsa för framtiden blir mindre.

Enligt Harald Svensson är det de ekonomiska förutsättningarna som i grunden förklarar den minskade investeringsviljan och framtidstron. Ett sätt att se på lönsamhetsutveckling är att beskriva kvoten mellan producentprisernas utveckling och insatsvarornas utveckling. Denna kvot, det vill säga producentpriset delat med kostnaden för insatsvarorna, har sjunkit i genomsnitt med 2,5 procent per år mellan 1980 och 2009.

I praktiken betyder det att den peng man fick från betalning för mjölken 1980 räckte till en viss mängd insatsvaror. Tjugo år senare räckte betalningen för mjölken bara till hälften så mycket insatsvaror.

Ökad produktivitet
- Det här kan bara kompenseras med ökad produktivitet, konstaterar Harald Svensson.

Men under den aktuella perioden har produktivitetsökningen per mjölkko bara uppgått till 1,6 procent per år.
Den rena matematiken visar således att lönsamheten sjunkit under hela tjugoårsperioden.

Hela jordbrukssektorns produktionsvärde har visserligen ökat på senare år med undantag för 2009 då det föll i förhållande till toppåret 2008. Men tittar man på jordbrukets företagsinkomster, på sista raden i tabellen, så är 7,3 miljarder kronor för 2009 det sämsta resultatet sedan 2005. Mellan 2008 och 2009 sjönk företagsinkomsten med 22 procent enligt Jordbruksverkets siffror.