|
Måndag 15 februari 2010
Förvrängda argument genomsyrar debatten
Vindkraftsfrågan får stor uppmärksamhet i media. Klimatfrågan intresserar och möjligheten att göra affärer lockar.
Under år 2009 svarade vindkraften för en formidabel utveckling i Sverige och Europa men också globalt.
Sammanlagt byggdes 269 vindkraftverk i Sverige varav en stor andel i mindre projekt om ett, två eller tre verk. Markfrågan får därmed ökad betydelse för projektören, kommunen och inte minst markägaren.
LRF-konsult har visat att priset för åkermark ökar, delvis som en följd av möjligheterna att bygga vindkraft. LRF har också under hösten tillsammans med vindkraftsbranschen tagit fram Vindavtalet, en skrift som hjälper till att belysa de viktigaste markfrågorna för alla intressenter inför en etablering av vindkraft.
För att överhuvudtaget kunna bygga ut vindkraft, måste det som i alla andra branscher finnas en grundläggande lönsamhet för investeraren, vare sig det är en enskild person eller ett stort kraftbolag. Vi har i Sverige sedan sju år elcertifikatsystemet som bidrar till denna lönsamhet.
Dessutom måste det också finnas en väl fungerande och rättssäker tillståndsprocess. Där har vi tyvärr delvis hamnat snett vilket kan medföra förseningar i utbyggnadstakten av de större projekten. I slutändan kan det äventyra Sveriges åtagande gentemot EU år 2020.
Vi vänder oss framför allt mot det kommunala vetot som nu leder till att vissa kommuner ställer krav på ersättning från projektören för att ge det tillstånd som behövs för att en etablering ska kunna realiseras. Vi ifrågasätter starkt kommunernas rätt till denna typ av beskattning. För de mindre etableringarna däremot, innebär de regler som infördes i augusti en förenkling, som bidragit till den stora utbyggnaden under hösten.
Utbyggnaden av vindkraft kräver också att fler elledningar dras genom landet. Det är minst lika viktigt att tillståndsprocessen för nätutbyggnaden underlättas och accepteras av de som blir berörda.
Acceptansfrågan är överhuvudtaget en grundförutsättning för att landsbygdens människor ska säga ja till allt fler vindkraftverk. Miljöintresset på landet är stort och det hjälper. Men lika viktigt är ofta möjligheten att själv få ta del av det ekonomiska utfallet av att en vindkraftspark byggs i närheten där man bor. Det är här det kooperativa ägandet kommer in i bilden. Människor får möjlighet att själva äga andelar av vindkraftverk som genererar den el som de själva gör av med i hemmet eller på gården.
Tyvärr finns det i dag ett väl organiserat motstånd mot vindkraft som får alltmer plats i media. Problemet är inte att man är motståndare till vindkraft. Det är var och ens demokratiska rättighet.
Vad som är oroväckande är den mängd falska argument och förvrängda fakta som genomsyrar den information som dessa föreningar sprider.
Matthias Rapp
vd Svensk Vindenergi
|
