Stötskador är den vanligaste defekten på svenska äpplen i livsmedelsbutiker. Det visar en studie kring skadors ekonomiska betydelse.
Kunder och personals ovarsamma behandling av frukt gör att stötskador är den vanligaste defekten på äpplen. Det får stor ekonomisk betydelse för odlarna. Foto: Caroline Göransson
Caroline Göransson på LRF Konsult har gjort 289 bedömningar på svenska äpplen i butiker. 170 av dem, 59 procent, visade stötskador.
Undersökningen har inte i detalj studerat hur stötskadorna uppkommer, men den konstaterar ändå att ett av problemen är att butikspersonalen häller upp äpplena från lådan till fruktdisken. Detta tror Caroline Göransson beror på tidsbrist och okunskap om effekterna. Ett sätt att minska denna typ av skador är genom utbildning och information till butiksansvariga.
Ovarsamma kunderEn annan viktig orsak till stötskador är hur kunderna hanterar frukten. Många plockar upp ett äpple, tittar på det, bestämmer sig för att inte köpa det och släpper eller slänger ner det oförsiktigt.
Även här tror författaren att det behövs mer kunskap. Svenska äpplen tål inte lika mycket som utländska eftersom skalet är tunnare och för att efterskördbehandling inte är tillåten i Sverige. Något som långt ifrån alla kunder vet.
Avgör lönsamheten
Hagelskador varierar från säsong till säsong.
Studien är gjord utifrån att svenska fruktodlares lönsamhet till stor del avgörs i butikerna.
Syftet var att få fram vilka kvalitetsproblem och skador i affärerna som har störst ekonomisk betydelse. I de 89 butiksbesök som genomförts har man bedömt äpplena som en konsument.
Vid sidan om stötskador är det värme/vaxighet som är den mest framträdande skadan som också har störst ekonomisk betydelse. Denna defekt beror på felaktiga lagringsförhållanden eller att äpplena har legat i fruktdisken för länge.
InsektsangreppInsektsskador är mycket vanligt förekommande, men oftast är det få äpplen i varje låda som är utsatta och därför får det inte så stort ekonomiskt värde.
Likadant är det med tryck- och klämskador.
Butiksbesöken gjordes under två säsonger, 2006 och 2008. När det gäller hagelskador fick det en tydlig effekt. Samtliga 85 hagelobservationer gjordes under den andra säsongen och därmed blev hagel en stor ekonomisk förlust för odlarna just det året.
