(Företagsnamn, ort, beskrivning)

INFORMATIC

Inredning gris, Hästboxar, Ventilation, Blötutfodring, Mjölk, Harjo utgödsling, Kvarn, Spalt, Plattor för markanläggning, Balkastare

Nyheter Annons Godbitar Debatt Väder ATL Bonus Prenumerera Om oss Arkiv

Veckans nyheter Skog Teknik Bilar Marknad Häst Nyhetsbrev

Måndag 1 februari 2010

Dags för gmo-träd i fält

För första gången ska genmodifierade träd planteras i fält i Sverige. Försöksledaren Stefan Jansson väntar sig debatt.
- Nog lär det blir lite fart i alla fall.

Fakta

Umeå Plant Science Center
Umeå Plant Science Centre, UPSC, är ett centrum för experimentell växtforskning och bildades 1999 i ett samarbete mellan institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU och institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet.
Vid UPSC arbetar cirka 170 personer av 37 olika nationaliteter.

Göran Kuylenstierna, 78, arrenderar ut mark till skogsforskarna. I hägnet, som han inte ens själv har nyckel till, ska de genmodifierade asparna planteras. Foto: Anders Andersson

I hägn på Häckeberga i Skåne och Arlösa gård i Halmstad ska de 16 genmodifierade hybridasparna planteras.

- Jag tycker det är roligt. Jag var med när vi introducerade gmo på potatis, och jag har inte ändrat mig på gamla dar, säger Göran Kuylenstierna, som äger Arlösa gård och som tidigare vd för Svalöf Weibull är hängiven växtförädlare och positiv till gmo.

- Den växtförädling som skogsfolket bedriver är långt efter, men där har skett stora förändringar på senare år.

De genmodifierade hybridasparna har i växthus hos Umeå Plant Science Center visat en ökad tillväxt på upp till 100 procent. Nu är frågan för professor Stefan Jansson om det håller i fält.
Växer de mer eller mindre, och blir de mer eller mindre angripna av svamp och skadedjur?

Fältförsöket ska vara i fem år, med start i år. Om nu Jordbruksverket säger ja till ansökan. I ett yttrande är i alla fall Skogsstyrelsen positiv:
"Skogsstyrelsen har inget att invända mot utsättningen av de transgena hybridasparna", skriver de i ett yttrande. Skogsstyrelsen tycker att forskarna vidtagit "adekvata säkerhets- och övervakningsåtgärder".

Stefan Jansson, professor och försöksledare. Foto: Mattias Pettersson

Stefan Jansson kan inte se några risker med försöket.
- Vi har ju gjort en riskanalys och hanterar alla risker vi kan komma på. Vi ska till exempel se till att hugga bort rotskott och se till att träden inte blommar.

Det svenska försöket är det andra i Europa. Det första, i Belgien förra året, vållade stora protester. Och motståndet mot gmo-grödor i lantbruket är stort. Frågan är hur opinionen kommer att ta mot genmodifierade träd.
- Nog lär det bli lite fart i alla fall. Jag är spänd på att höra reaktionerna.

Är det någon skillnad mellan skogsträd och lantbruksgrödor?
- Det är annorlunda med något som man ska äta som är genmodifierat. Det slår nog folk hellre ifrån sig, säger Stefan Jansson, som också konstaterar att det här inte handlar om att sätta in gener från andra arter utan bara att slå på eller slå av trädets egna gener. Det handlar om att vinna tid i förädlingen mot större tillväxt.
- På kortare tid kan vi hitta det som annars skulle ta 50 eller 100 år.

Torbjörn Esping
040-601 64 71
torbjorn.esping@lrfmedia.lrf.se

Leta största stacken!

För tredje året i rad efterlyser ATL jättemyrstackar i Sveriges skogar. Vinnaren får produkter från Mediahyllan.se för 2000 kronor.
Läs mer

Profilen

Globalt intresse för skogsbruket

Lennart Ackzell arbetar med de internationella frågorna på LRF Skogsägarna, ett område som lett allt längre ut i världen.
Läs mer

Skogsteknik

Nytt inom skogsteknik

Under rubriken Skogsteknik samlar vi tekniknyheter från skogsbranschen. Just nu kan du bland annat läsa om en vikkran som har en räckvidd på 8,3 meter.
Till Skogsteknik

Vi Skogsägare i PDF-format

Läs Vi Skogsägare - nummer 3 ute nu!

Nummer 3 2010 på nätet nu! Har du missat någon artikel eller vill du veta vad som stått i äldre utgåvor? Här hittar du tidningar från år 2002 och framåt.
Läs Vi Skogsägare

Vi Skogsägare