Beslutet fattades vid onsdagens regeringssammanträde och gäller från och med nästa stödsäsong.
LRF hade hoppats att även småbrukare med mark ner till tre hektar skulle kunna få gårdsstöd. Då hade man "räddat" gårdsstödet för 5000 brukare.
Även odlarföreningen GRO är oroad över att de mindre grönsaksodlarna förlorar pengar som de väl behöver.

Men jordbruksminister Eskil Erlandsson fastnade för fyra hektar som gräns.
- På det sättet sparar vi massor av pengar i administrationen, pengar som kan användas för rådgivning i stället, säger Eskil Erlandsson.
Med färre ansökningar för små arealer minskar också antalet fel och därmed antalet sanktioner, resonerar regeringen. Det är fastslaget att felen är vanligast i ansökningarna för de små arealerna.
Dessutom minskar inlåsningseffekterna, tillägger Eskil Erlandsson.
- Vi har jättemånga arealer som ägaren söker stöd för men som inte är tillgänglig för jordbruket. Nu ökar chansen att ägaren arrenderar ut marken till ett lantbruk i närheten, säger han.

När stödgränsen sänktes år 2005 innebar det att även hembygdsföreningar, tomtägarföreningar med allmänningar, ridskolor och flygfält kunde få gårdsstöd. Enligt Eskil Erlandsson är det framför allt sådana markägare som nu mister stödet.
- Självklart är det en och annan jordbrukare som också drabbas, men man måste väga kostnaden mot intäkterna, säger han.

Grönsaksodlarna har ofta små arealer och för dem kan beslutet bli kännbart.
GRO uppskattar den genomsnittliga arealen till 6,8 hektar. Det betyder att en hel del grönsaksodlare ligger under fyra hektar och mister stöden.
- Det här är naturligtvis olyckligt för de mindre företagen, säger Eva Anflo, näringspolitisk chef på GRO.
Gårdsstöden är redan från början dåligt anpassade till grönsaksodlare som tjänar mindre per hektar än spannmålsodlare. Därför är den höjda minimigränsen dubbelt dåligt för grönsaksodlarna, resonerar hon.
- Det här kommer att slå mot en grupp som är beroende av stödpengarna.

LRF har inte tyckt att förändringen är kontroversiell. Thomas Bertilsson, politisk expert på LRF, har inte uppfattat att medlemmarna är negativa.
- Det är viktigt i sammanhanget att inte miljöersättningen berörs. Där hade en undre gräns varit fel, säger han.
Bakgrunden till beslutet är EU:s översyn av jordbrukspolitiken, den så kallade Hälsokontrollen. EU vill rensa upp i stödsystemet och har låtit medlemsländerna själva bestämma en undre gräns.
När minimigränsen höjs från 0,3 till 4 hektar kommer 45 miljoner stödkronor för 31 400 hektar inte längre betalas ut.