Nötkreatur släpper ut mycket gaser. Så långt är alla överens. All världens boskap släpper ut mer klimatpåverkande gaser än vad all världens transporter gör.
Hela 18 procent mer, enligt en färsk rapport från FAO (Food and Agriculture Organization).

Jämförbara
Man kan också säga att en bil och en ko är jämförbara i utsläpp. De släpper ut ungefär lika mycket klimatpåverkande gaser per år.
Men är det en rimlig jämförelse? Och kan vi göra något åt denna mycket komplexa fråga?
Det finns många som menar att boskapens miljöpåverkan måste vägas mot nyttan av dem. Och var i världen vi föder upp dem.

- Om man räknar in nyttoeffekten, så saknar det proportion att jämföra en ko med en bil. Uppemot 30 personer kan ha nytta av en mjölkko, medan en bil kanske två, tre personer har nytta av, säger Anders Herlin, docent och universitetslektor vid SLU i Alnarp.

Han menar att proportionerna blir felaktiga när vi jämför kött med att till exempel i stället odla morötter.

Utsläpp
- Uträkningar visar att ett kilo kött skapar utsläpp motsvarande 14 kilo koldioxid, där cirka en tredjedel kommer från förändrad markanvändning. Och ett kilo morötter genererar motsvarande 0,2 kilo koldioxid. Men för att få i oss lika mycket högvärdigt protein som det finns i ett kilo kött måste vi äta 32 kilo morötter.
- Nötköttsproduktion som inte driver på förändring av markanvändningen kan alltså beräknas ge drygt 9 kilo koldioxidekvivalenter mot 6,4 kilo för morötter. Skillnaden är inte längre så stor, säger Anders Herlin.

Binder mer
Han pekar också på att stabil markanvändning som betesmark, snarare fungerar som koldioxidsänka, det vill säga binder mer koldioxid än vad systemet släpper ut.
Riktigt så är det inte i till exempel Brasilien. FAO skriver att 70 procent av tidigare skogar i Amazonas har omvandlats till betesmarker. Och den omvandlingen genererar stora nettotillskott av växthusgaser till atmosfären.

- Det är rätt bestickande att man kallar brasilianskt kött som säljs i Sverige för "naturkött". Djuren har det säkert bra, men om man som konsument vill påverka klimatet kan det köttet ifrågasättas, menar Anders Herlin.

Fler klimatpåverkande gaser
Betande djur, i Sverige bör tilläggas, går alltså ungefär plus minus noll när det gäller koldioxid. Men då bortser man från andra utsläpp från idisslande djur som metan och lustgas. Och de gaserna är mycket mer växthusdrivande än koldioxid. Att ge korna andra typer av foder, som till exempel majs­foder, kan ge en liten minskning av metanmängden. Det finns också tankar på att rena stallmiljön från växthusgaser, då den mesta boskapen i Sverige står uppstallad större delen av året.

- Metan är ju en reaktiv gas så det skulle vara möjligt att finna tekniska lösningar för att minska metanutsläppen i stallet, säger Ander Herlin.