Han vägrar kalhugga

Skogsägaren Harald Holmberg ger sig inte. Han är beredd att gå ända till kammarrätten för att avverka sin ärvda skog enligt den kontroversiella metoden, naturkultur.

Fakta

De två metoderna
Enligt Mats Hagner är skillnaden mellan naturkultur och andra former av kontinuitetsskogsbruk framför allt principiell. I naturkultur strävar man efter att maximera nuvärdet, intäkter minus utgifter nu och i framtiden.
Enligt Johan Wester är det viktigt vid hyggesfritt skogsbruk att den skog som lämnas efter avverkning har bra möjligheter att föryngras och växa i framtiden. Vid naturkultur är det risk för att man mer tittar på vilka träd som går att avverka och att skogen som lämnas kvar är gles och växer dåligt.

Skogsstyrelsen har sagt nej till avverkningsmetoden. Nu väntar skogsägaren från Lycksele på svar från länsrätten.
Det gäller ett litet område om cirka 40 hektar granskog.
Harald Holmberg tänker lämna kvar ungefär hälften av den kubikmetermassa som finns, ett större antal friska mindre träd, efter avverkningen.
Han hävdar att de har förutsättningar att växa sig mycket stora i den glesa skog som blir kvar.

- Träd behöver visst område, särskilt på våra magra marker, säger Harald Holmberg.

Han anser att naturkultur är förenlig med skogsvårdslagen.

- Blir det för glest får vi plantera, men utan markberedning, det behövs inte, säger han.

Skogsstyrelsen anser att återväxten inte tryggas med Harald Holmbergs metod.

- Avverkningen står därmed i strid med skogsvårdslagen, säger

Harald Holmberg känner starkt för sin ärvda skog och hävdar att den återhämtar sig bra efter avverkning enligt naturkultur. Foto: Leif Henningsson

Anders Fältman, distriktschef vid skogsvårdsstyrelsen.

Högre nettoinkomst
Han menar att med gran som sätter frö i bästa fall vart 15:e år och på mark på hög höjd som det rör sig om kan inte skogen själv hämta sig efter en så kraftig avverkning som den Harald Holmberg planerar. Ett alternativ är att kalavverka med naturvårdshänsyn, markbereda och plantera.
Kalavverkning är något som man oftast inte eftersträvar inom naturkultur. Det är en princip enligt vilken endast mogna träd avverkas och man maximerar nyttan på varje punkt i skogen.
Nettoinkomsten blir högre än vid kalavverkning trots att avverkningskostnaden stiger, hävdar professor emeritus Mats Hagner, tidigare verksam vid SLU i Umeå och nu kontaktperson för föreningen Naturbruk.
Resultatet blir oftast ett hyggesfritt skogsbruk och en gles skog där yngre träd blandas med äldre. Förespråkare för naturkultur hävdar att en lagom gles skog gynnar tillväxten, men andra experter säger tvärtom att en tät skog växer bättre.
Gallring återkommer med 10 till 20 års mellanrum. Det handlar om att välja träd som är mogna, som inte kommer att ge skogsägaren en acceptabel ränta om de står kvar. Dessutom tas träd av sämre kvalitet bort.

Tvingas växa i toppen
Resten grupperas så att endast en dominant lämnas kvar i varje trädgrupp, tillsammans med ett visst antal småträd. Småträden skjuter då inte grova grenar på nedre delen av stammen utan tvingas växa i toppen.

Harald Holmberg tänker lämna kvar ungefär hälften av den kubikmetermassa som finns, ett större antal friska mindre träd, efter avverkningen.

Det ger en hög kvalitet på bottenstocken, vilket gör att skogsägaren får ett högt netto per kubikmeter. Avkastningen i kubikmeter per år och hektar blir lika stor som vid vanligt skogsbruk, hävdar Mats Hagner.
Det hela bygger på att alla trädens framtida tillväxt kan förutsägas med hjälp av ett dataprogram tillverkat av Mats Hagner.
Lars Lundqvist, docent i skogsskötsel vid SLU i Umeå säger dock att programmet inte fungerar eftersom träden påverkas av andra träd runtomkring, och dessa i sin tur påverkas av andra träd och så vidare i all oändlighet.
Den som bedriver naturkultur sparar pengar på att behovet av markbearbetning och plantering minskar drastiskt. Återväxten tänks ske på naturlig väg i stor utsträckning.
Det är detta som S kogsstyrelsen vänder sig emot.
Johan Wester, enhetschef på Skogsstyrelsen, påpekar att man måste pröva från fall till fall om metoden är tillåten enligt skogsvårdslagen. Ett av lagens mål är att skogen som är kvar ska kunna utvecklas bra.

- Det kan vara ett problem i naturkultur, säger han.

Agneta Olofsson

Leta största stacken!

För tredje året i rad efterlyser ATL jättemyrstackar i Sveriges skogar. Vinnaren får produkter från Mediahyllan.se för 2000 kronor.
Läs mer

Profilen

Globalt intresse för skogsbruket

Lennart Ackzell arbetar med de internationella frågorna på LRF Skogsägarna, ett område som lett allt längre ut i världen.
Läs mer

Skogsteknik

Nytt inom skogsteknik

Under rubriken Skogsteknik samlar vi tekniknyheter från skogsbranschen. Just nu kan du bland annat läsa om en vikkran som har en räckvidd på 8,3 meter.
Till Skogsteknik

Vi Skogsägare i PDF-format

Läs Vi Skogsägare - nummer 3 ute nu!

Nummer 3 2010 på nätet nu! Har du missat någon artikel eller vill du veta vad som stått i äldre utgåvor? Här hittar du tidningar från år 2002 och framåt.
Läs Vi Skogsägare

Vi Skogsägare