|
Tisdag 4 december 2007
Regionalt ansvar för rovdjur och körkort för björnjägare
De flesta människor är stolta över att det finns stora rovdjur i Sverige och att samhället värnar om biologisk mångfald.
Rovdjursförvaltningen har biologiskt sett varit framgångsrik. Stammarna av björn, lodjur, järv, varg och kungsörn har ökat under senare år. Arterna har nu, eller har närmat sig, vad som i aktuella EU-direktiv kallas "gynnsam bevarandestatus".
Rovdjurspolitiken har dock hittills inte förmått skapa stabila relationer mellan människa och rovdjur i de delar av landet där det finns många rovdjur. Kritiken är ofta stark. Många känner oro för sig själva och för barn, för hundar och andra tamdjur eller för tillgången på vilt. Den illegala jakten på rovdjur är omfattande vilket ibland är uttryck för missnöje med den förda politiken. En långsiktigt gynnsam utveckling för stora rovdjur i landet kan endast förverkligas i samspel och nära samverkan med medborgarna. Det förutsätter i ett demokratiskt samhälle en förvaltning som är öppen och som sker i dialog mellan myndigheter och medborgare.
Utredningen föreslår att rovdjursförvaltningen regionaliseras. Länsstyrelserna ska i samråd med de regionala rovdjursgrupperna ha det operativa ansvaret. Regionala förvaltningsplaner som koordineras nationellt blir instrument för förvaltning, förebyggande insatser, licenstilldelning och skyddsjakt.
Utredningen överlämnar omfattande förslag till utveckling av rovdjursförvaltningen till regeringen. Det räcker inte med att myndigheter endast informerar om fattade beslut. Dialogen med medborgare och intressegrupper måste fördjupas. Toleransnivåer ur konfliktperspektiv införs. De ska ligga till grund för beslut om förebyggande insatser, licenser och om skyddsjakt på skadegörande djur.
Decentraliseringen av förvaltningen syftar till att begränsa antalet konflikter mellan människor och rovdjur och att skapa en ökad acceptans för rovdjurspolitiken. Den illegala jakten bekämpas genom flera förslag.
Utredningen konstaterar att det saknas skäl för en stark koncentration av rovdjursstammarna. Det gäller särskilt varg. Hänsyn ska tas till detta vid beslut om beskattning eller skyddsjakt. Invandring av varg med friska gener ska underlättas för att reducera inaveln.
All jakt på björn bör föregås av övningsskytte med jägarmässigt stöd. Ingen jägare bör tillåtas delta i jakt på björn utan att först ha övningsskjutit med godkänt resultat och därmed också ha inhämtat tillräcklig kunskap om björnens förhållandevis begränsade träffområde. Jägarorganisationerna ska som en del i sitt allmänna uppdrag utveckla ett system för övningsskjutning med minimikrav för deltagande i björnjakt som ska kunna tillämpas på landets jaktskyttebanor.
Åke Pettersson
särskild utredare
|
