|
Torsdag 28 juni 2007
Klimatneutral gård ingen utopi
I dessa klimatpanikens dagar känns det trösterikt när man nås av budskap om att det går att göra något, att allt inte är hopplöst. Extra positivt blir det när jordbruket inte utpekas som syndare utan tvärtom som en del av lösningen.
Utsläppen av växthusgaser uppgår i Sverige till cirka 70 miljoner ton koldioxidekvivalenter, det vill säga koldioxid plus andra, aggressivare gaser vars utsläpp räknats om till koldioxidens effekt. Jordbruket svarar för cirka 13 procent av utsläppen.
Utmärkande för jordbruket är att koldioxidutsläppen från fossila bränslen är små, men utsläppen av lustgas, som är en 300 gånger starkare växthusgas än koldioxid, svarar för hela 50 procent av utsläppen. Den 20 gånger starkare metangasen, som bland annat kommer från kreaturshållningen, står för drygt 30 procent.
Christel Cederberg, konsult och expert på livscykelanalyser, har på uppdrag av Odling i balans studerat hur mycket växthusgaser en växtodlingsgård i Skåne släpper ifrån sig och hur olika åtgärder påverkar. Resultaten presenterades vid HIR Malmöhus fältmässa Borgeby fältdagar i veckan.
Går det att göra en sådan gård klimatneutral? Jodå. Gården i fallstudien är på 276 hektar och släpper ut 700 ton koldioxidekvivalenter. Två tredjedelar av utsläppen är lustgas, och största delen av den kommer från tillverkningen av den mineralgödsel som används på gården.
Men gården kan producera varor som räknas den till godo. 13 hektar etanolvete ersätter fossilt bränsle och tar bort runt 85 ton koldioxidekvivalenter. 400 ton halm kan bortföras utan att jordens mullhalt påverkas, och går halmen till värmekraftverket försvinner ytterligare drygt 400 ton koldioxidekvivalenter. Lägg till 9 hektar salix och bara drygt 90 ton återstår. Minskningen har skett utan att livsmedelsproduktionen påverkats.
Enligt Christel Cederberg finns teknik som drar ner gödselindustrins utsläpp. Den introduceras gradvis, och räknar man in sänkningen så är gården klimatneutral.
Och tar man in ett vindkraftverk i kalkylen så hamnar gården på plus i balansen och kan sälja utsläppsrätter.
För en djurgård gäller andra förutsättningar, till exempel större metanutsläpp och fodertillverkningens påverkan. Å andra sidan är inköpen av mineralgödsel mindre och stallgödseln ger möjlighet till biogas-produktion.
Det går alltså att göra den enskilda växtodlingsgården klimatneutral via produktion av bioenergigrödor. Med bibehållen livsmedelsproduktion. Som sagt, ett hoppingivande budskap.
Lars Vernersson
040-601 64 75
lars.vernersson@lrfmedia.lrf.se
|
