Bara en fjärdedel av de svenska bönderna kan tänka sig att odla gentiskt modifierade grödor. Något fler kan tänka sig att ge gmo-foder till sina djur och ännu fler, 36 procent, kan tänka sig äta livsmedel med gmo.
1 000 lantbrukare har tillfrågats
Företaget Nordiska Undersökningsgruppen har på ATL:s uppdrag fråga 1 000 lantbrukare med mer än 20 hektar vad de anser om gmo.
Undersökningen gjordes de två sista veckorna i november förra året och svarsfrekvensen var 78 procent.
ATL har frågat 1 000 svenska bönder om deras inställning till gmo i foder och livsmedel. Andelen negativa är i stort sett densamma som under tidigare år, enligt andra undersökningar.
Inte som foderTrots att svensk köttindustri med Swedish Meats i spetsen accepterar kött från djur som fötts upp med gmo-foder kan bara 32 procent av bönderna tänka sig ge dem det.
Svensk Mjölk har däremot ett fortsatt förbud mot gmo i foder till mjölkkor och det kan till viss del förklara det fortsatt stora motståndet bland bönderna.
Hela 74 procent säger sig också vara emot att odla genmodifierade grödor på sina åkrar. Det kan ses som en naturlig följd av att acceptansen bland konsumenter för gmo-livsmedel är fortsatt mycket låg, både i Sverige och i övriga Europa. Varför odla något ingen vill ha? är en sund reaktion på detta marknadsklimat.
Ingen märkning av köttLivsmedel med gmo-innehåll på mer än 0,9 procent måste märkas, enligt EU:s regler. Däremot krävs det ingen märkning av kött från djur som fötts upp med gmo-foder.
Nästan fyra av tio bönder kan dock själva tänka sig att äta livsmedel som innehåller gmo.
Genetiskt modifierade grödor har funnits på marknaden i tio år. I fjol odlades 90 miljoner hektar med gmo-grödor, främst sojabönor och majs. Andelen herbicid- eller insektsresistenta grödor uppgick till 89 procent, enligt ISAAA, The International Service for the Acquisition of Agri-biotech Applications.
