- Den enorma bristen på svenskt kött har lett till att många slakterier tar in kött från Baltikum, säger Åke Rutegård vd för Kött- och Charkföretagen.

Svenska bönder passade på att slakta så många djur som möjligt innan EU-bidragen ändrades vid årsskiftet. De nya reglerna innebär att bönderna inte längre får betalt per djur utan istället utgår bidragen från gårdens areal.
För den enskilde bonden betyder förändringarna att de får mindre i bidrag.

Nu är det i stort sett omöjligt för slakterier och styckningsföretag att få tag på kött från svenskuppfödda djur.
- Styckningsföretagen gör vad de kan för att få tag på kött. Importen från de nya EU-länderna började i december förra året. Sedan har det accelererat. De senaste tre veckorna har det kommit in väldigt mycket kött från Baltikum, säger Åke Rutegård.

Hela kroppar
Tidigare var köttimporten från Baltikum i stort sett obefintlig. Det kött som trots allt fördes in i landet var styckat och nedpackat i lådor. Nu är det hela slaktkroppar som importeras.

- Det tror jag beror på att styckningsföretagen vill hålla produktionen igång. Istället för att börja avskeda folk tar man in hela slaktkroppar, säger Karin Granath stadsveterinär och ansvarig för livsmedelskontrollen på miljöförvaltningen i Stockholm.

På miljöförvaltningen har man bråda dagar med kontroller. Med den tilltagande importen från de nya EU-länderna har också fusk med ursprungsmärkning och andra importregler ökat.
- Svenska konsumenter vill helst ha svenskt nötkött. Konkurrensen är hård och det kan vara lockande för företag märka om utländskt kött till svenskt, säger Karin Granath.

Miljöförvaltningen har i dagarna beslagtagit ett större parti importerat kött från ett stort styckningsföretag i Stockholmstrakten.
- Vi kommer att åtalsanmäla företaget om vi kan bevisa att de fuskat med märkningen, säger Karin Granath.

Salmonella
Även salmonellasmittat nötkött har kommit in till Sverige. I december förra året fick miljöförvaltningen ta hand om kött från Polen som innehöll salmonella.

Och nyligen fick miljöförvaltningen upplysa ett svenskt företag som tagit emot kött från utlandet att de måste anmäla importen inom 24 timmar.
- Det är fritt fram med import. Och det behöver inte vara något fel på det utländska köttet. Problemet är att de nya EU-länderna ännu inte lärt sig hur importreglerna fungerar, säger Karin Granath.

- Det var likadant när Sverige gick med i EU 1994 och vi fick in mängder med kycklingar från Frankrike. När fransmännen fick klart för sig vad som gällde upphörde importen, säger Karin Granath.

Upprörd över fusket
Åke Rutegård har ingen större förståelse för att företagen är okunniga om importreglerna.
- Det är ingen ursäkt. Mottagaren det vill säga det svenska företaget har ansvar för att reglerna följs. Det går inte att skylla ifrån sig, säger han.
Han tar också avstånd från företag som märker om kött.
- Jag blir oerhört upprörd när jag hör om fusket. Sätt dit företagen ordentligt. Det spelar ingen roll om det är medlemsföretag eller inte. De skadar hela branschen, säger Åke Rutegård.